Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blödning - Blödningstryck - Blödskinn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Blödningstryck — Blödskinn
klorid, vätesuperoxid, tannin,
gelatin m. fl. Numera användes
adrenalin, som sprutas in i blodet.
Detta, som verkar sammandragande på
blodkärlen, är ett hormon bildat i
binjurarna. Veterinär bör vid
större blödningar tillkallas. Dhl.
Blödningstryck, se Rottryck.
Blödskinn. Bakom detta relativt
okända namn döljer sig en svampart,
som i flertalet fall är orsak till en
skadegörelse av vitt skild typ och
som i dagligt tal alltefter skadans
karaktär går under olika namn
såsom lagringsröta, toppröta,
bläckningsröta osv. Den kan därför
utan överdrift sägas tillhöra den
grupp av svampar, som kraftigast
inverkar nedsättande på
skogsbrukets avkastning. — I form av
lagringsröta angriper den sommartid
splintveden på all sorts virke av
tall och gran, som ej hunnit torka
fullständigt. Även sådant virke
som torkat så mycket att sprickor
uppstått, kan den angripa vid
fuktig väderlek, då sprickorna åter gå
igen. Sporerna ha, då sprickorna
stått öppna, kommit in i dessa och
gro där när fuktigheten ökar.
Frodvuxet virke och - grova
dimensioner såsom timmer o. d. är
särskilt utsatt för angrepp. Fuktigt
och varmt väder gynnar även
svampens utveckling. Det kräves
under för svampen gynnsamma
förhållanden endast ett par veckor
för att angreppet skall få
kvali-tetsförsämrande inverkan.
Angreppet yttrar sig som en
brun-färgning, vilken till en början i
radiella strålar tränger in i
splinten, men så småningom
brunfär-gar denna helt.
Lagringsröta förebygges främst
medelst luftiga, soliga
upplagsplatser samt, där så går t. ex.
för timmer, förvaring i vatten.
Flottningsvirket är i regel skyddat
för angrepp, dock är det icke
ovanligt att delar av virket, som
konstant ligger över vattnet, t. ex. vid
mosläggning, skadas. Vidare bör
man undvika sommarhuggning. I
Mellansverige kan man räkna med
att virke, som hugges i sept. och
senare, går fritt från angrepp- •—
Av växande träd angriper
blöd-skinnet endast granen och då i sår
av sådan storlek eller typ att en
viss uttorkning av den levande
veden åstadkommits. I första hand
blir det därför fråga om
stämp-lingsbläckor, skavsår på träd
utmed lunn- och basvägar, toppbrott
(se Toppröta) o. d., men även hål
efter tillväxtborrar äro
understundom mottagliga. Angreppet följer
från såret fiberstråken såväl
uppåt som nedåt och breder även ut
sig på djup och bredd. I tvärsnitt
får det därför formen av en skära.
Tillväxten är de första åren snabb
och redan efter ett år kan
kvali-tetsförsämring inträda. Ehuru
tillväxten med åren avtar kan skadan
få stora proportioner.
Undersökningar i Mellansverige visa att
15-åriga skador i medeltal hunnit
utbreda sig över ungefär en
tredjedel av stammens omkrets vid
bläckningshöjd och nått en längd
av 3,5 meter. De enstaka fallen visa
emellertid en stark variation dock
så att frodvuxenhet alltid
underlättar svampens tillväxt.
Angrepps-frekvensen varierar även avsevärt.
Vissa undersökta stämplingsposter
ha uppvisat över 80 % angripna
träd under det att andra varit
praktiskt taget oskadade.
Orsakerna till dessa växlingar torde bl. a.
få tillskrivas stämplingstiden,
klimatet vid denna, bläckornas
storlek och beståndens frodvuxenhet
m. m. Några säkra erfarenheter
för bedömandet härav har man
icke. Dock torde det vara ostridigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
