Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolmört - Bolmörtskivling - Bomullsfrökakor - Bomullsfröolja - Bondböna - Bonde - Bondekultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bolmörtskivling — Bondekultur
277
Bolmört. T. v. frökapsel.
växten är starkt giftig och bladen
ha användning i medicinen. D. L.
Bolmörtskivling, se Svampar.
Bomullsfrökakor, se Oljekakor.
Bomullsfröolja, se Margarin.
Bondböna, se Köksväxtodling.
Bonde. Bonde betydde ursprungligen
boende eller bofast. Ordet
användes i äldre tid som beteckning på
en fri jordbrukare. En odalbonde
brukade sin egen jord medan en
landbonde närmast var att jämföra
med en arrendator. Längre fram
i tiden uppkommo benämningarna
krono-, skatte- och frälsebonde (se
Jordnatur). — I Sverige gestaltade
sig böndernas historia på ett helt
annat sätt än i större delen av det
övriga Europa. Där råkade
bönderna i mycket strängt beroende av de
härskande samhällsklasserna. De
förlorade sin jord, utarmades
genom svåra skatter och pålagor
samt miste i stor utsträckning sin
personliga frihet. De blevo livegna.
Ursprungligen bestod hela svenska
folket av bönder. Då en adel så
småningom växte fram, kom den
ur storböndernas krets. En stor
självägande bondeklass fanns dock
alltid kvar. De bönder som brukade
storgodsägarnas hemman blevo
visserligen i mångt och mycket
beroende av sina herrar, men aldrig
till den grad som i andra länder.
Det gjordes också försök under
medeltiden att inskränka de
självägande böndernas ekonomiska och
politiska rättigheter. Engelbrekts
resning, som stöddes av bönderna,
satte stopp för detta. Alldeles
obeskuren blev emellertid inte
böndernas frihet. Efter hand kom det bl.
a. ut förbud för bönder att äga
mera jord än som fordrades för
besutenhet (se Besutenhet).
Städerna gynnades också på
böndernas bekostnad t. ex. genom
förbudet mot ”landsköp”. Enligt detta
förbud skulle handel ej få
förekomma utanför städerna. Statens
ansträngda finanser efter 30-åriga
kriget gjorde att mycket jord och
en avsevärd del av rätten att
kassera in böndernas skatter kom i
adelns hand. Adeln visade härvid
tendenser till djupare ingrepp i
bondens rättigheter. Genom Karl
XI :s reduktion avlägsnades dock
hotet mot de självägande
bönderna. Även om Sveriges bönder också
efter reduktionen ibland fått lida
svårt under tunga skatter i
krigstid har aldrig något hot rests mot
deras personliga rättigheter. Från
och med 1700-talet ökades
bondeståndets politiska inflytande starkt.
Som ett par av de större
omvälvningarna i böndernas liv kommo
de olika skiftesförfattningarna
under 1700- och 1800-talen samt den
ekonomiska föreningsrörelsens
genombrott på 1930-talet. Rbg.
Bondekultur, äldre, se Kulturhistoria,
bondeståndets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
