Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondgård - Bondpion - Bonitering - Bonne Louise - Bor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 Bondgård — Bor
Bondgård. Med bondgård i modern
bemärkelse menar man en
jordbruksgård, där ägaren och hans familj
hinner utföra det mesta av
kroppsarbetet. För att förtjäna
benämningen bondgård bör gården vara
minst så stor att den kan ge
bärgning åt en medelstor familj.
Gårdar med en jordbruksareal från
ungefär 10 och upp till 50 hektar
kunna betecknas som egentliga
bondgårdar.
Bondpion, se Pion under
Blomsterodling, Perenna växter.
Bonitering är detsamma som
bedömning av en marks
produktionsförmåga eller godhetsgrad.
Skogsmarken är det enda markslag, där
boniteringen är strängt
systematiserad. Härav följer att man i
allmänhet med ordet bonitering avser
bedömning av skogsmarkens
produktionsförmåga, dvs. dennas
vir-kesproducerande förmåga under
ideala förhållanden. I det hittills
allmännast använda
boniterings-schemat äro boniteringsklasserna
avgränsade på sådant sätt att vid
100-årig omloppstid och bästa
möjliga utnyttjande av marken
bonitet I skall producera 10,5 fm3 för
år och hektar (i medeltal), bonitet
II 8,0 fm3, bonitet III 6,0 fm3,
bonitet IV 4,5 fm3, bonitet V 3,4 fm3,
bonitet VI 2,5 fm3, bonitet VII 1,8
fm3, bonitet VIII 1,2 fm3 och
bonitet IX 1,0 fm3. — Detta
bonite-ringsschema lider av den
svagheten att de bättre boniteterna ha
den största klassvidden och alltså
erbjuda mindre möjligheter till
exakt bedömning än de relativt
betydelselösa sämre boniteterna.
Skillnaden i produktionsförmåga
är 2,5 fm3 mellan bonitet I och II,
men endast 0,2 fm3 mellan VIII
och IX. För den skull har man på
många håll övergått till att
uttrycka boniteten direkt i
produk-tionssiffrorna, dvs. så att bonitet
1 gäller för en mark, som under
ovannämnda förhållanden
producerar 1 fm3, bonitet 2 producerar 2
fm3 osv. För att skilja de två
bo-niteringssätten använder man i
första fallet romerska och i andra
fallet arabiska siffror för
boni-tetsklasserna. Man har funnit att
trädhöjden är direkt påverkad av
boniteten och då den dessutom för
menige man är en relativt
lättbe-dömd faktor, äro de flesta
boni-teringstabeller uppgjorda så att
man efter bedömning av höjden
och klavning av
brösthöjdsdiame-tern i tabeller kan avläsa
boniteten (se även Fastighetstaxering).
O.E.
Bonne Louise, se Päron.
Bor. Grundämne med kemiskt tecken
B. Bor har själv ingen teknisk
betydelse, vilket däremot är fallet
med de viktigaste borföreningarna
borsyra och borax. Borsyra
avskiljes ur vatten av vulkaniskt
ursprung i Toscana och Kalifornien,
borax erhålles dels ur vissa
saltsjöars vatten (Tibet,
Nordamerika) dels ur vissa fasta
saltavlag-ringar (Stassfurt). — Borsyra
utgör vanligen vita, glittrande
kristallfjäll. Borsyran är ett milt
antiseptiskt medel och användes i
medicinen såsom borsyrelösning
(borsyra löst i vatten), borvaselin
(borsyra utrörd i vaselin), som
beståndsdel i puder t. ex. barnpuder
m. m. — Borax är ett salt av
borsyra med natrium
(natriumtetra-borat NasBiO?) och användes bl. a.
i tvättmedel, då det binder
väte-superoxid till perborat och
därigenom stabiliserar vätesuperoxiden,
vilken sedan kan utöva sin
blekande förmåga efter upplösning av
tvättpulvret. Borax verkar även
avhärdande på vatten. Vid viss
lösning ävensom för tillsats till vissa
glassorter (jenaglastyp) och till
glasyrer m. m. användes borax. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
