Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadshusets planering - Boställen - Boställskogar - Botanisk analys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boställen — Botanisk analys
285
mycket svåra att utnyttja
effektivt. — Sanitet och ventilation.
Tappningsställen i vattenledning
samt avloppstrattar böra helst
koncentreras till viss del av huset.
Härigenom minskas lednings- och
installationskostnaderna. I varje
våning bör finnas åtminstone ett
tappningsställe där kranen sitter
så högt att man under den kan
skjuta in en vattenspann. — I hus
med centralvärme måste särskild
uppmärksamhet ägnas åt
ventilationen. Varje bostadsrum samt
badrum, klosett och torkrum skall
ha sin ventilationskanal (12 å 14
cm i fyrkant) i skorstensstocken.
I rum som ej gränsa mot denna
ordnas förbindelsen med en
trumma av asbestcement eller av
träfiberplatta. Hus uppvärmda med
kakelugnar fordra inga särskilda
ventilationsanordningar i
kakel-ugnsrummen, ty själva eldningen
åstadkommer en utmärkt
luftväxling. Vid inläggning av
centralvärme i gamla kakelugnshus få
rökgångarna ej muras igen utan skola
användas som ventilationskanaler.
I kök och tvättstugor fordras
ventilation medelst impipor, dvs.
ventilationskanaler med tvärsnitt på
åtminstone 12X25 cm.
Bostadshusets inredning behandlas också i
artiklarna Avloppsledningar,
Belysning och Vattenledning. Rbg.
Boställen. Tidigare utgick en mängd
både civila och militära
befattningshavares avlöning i form av
nyttjanderätt till ett boställe, t. ex.
kyrkoherdeboställen och
kaptens-boställen. Under
naturahushållningens dagar var boställen nästan
enda sättet att försörja
ämbetsmän. I slutet av 1870-talet drogos
de militära och de flesta civila
boställena in till statsverket. De äro
nu i allmänhet sålda. En del ha
dock förts över till statens
domäner (se Statens domäner). Kvar
finnas också de flesta ecklesiastika
(kyrkliga) boställena. Dessa delas
upp i prästgårdar, som blott lämna
bostad åt prästerna och
lönebo-ställen, som äro avsedda till deras
avlöning. Pastoratet förvaltar
fastigheterna och svarar för
fastighetsägarens vanliga skyldigheter.
Förvaltningen övervakas av
bo-ställsnämnd och stiftsnämnd.
Ar-rendatorn svarar normalt endast
för mindre reparationer och
jordens hävd. Genom särskild
bestämmelse i arrendekontraktet kan
han dock åläggas större
skyldigheter. Förslag till kontrakt göras
upp av pastoratet men skall
godkännas av boställsnämnden.
Denna består av tre ledamöter.
Ordföranden utses av länsstyrelsen.
En ledamot utses av
stiftsnämn-den och en av pastoratet.
Boställsnämnden håller laga av- och
till-trädessyn på löneboställen samt
ekonomisk besiktning vart tionde
år på prästgård och vart femte år
på löneboställen. För skogen på
löneboställen gör stiftsnämnden
genom sin stiftsjägmästare upp
hushållningsplan. Rbg.
Boställskogar. För skogar, som
tillhöra boställen av olika slag (se
Boställen) gälla dels förordningen
av den 26 januari 1894 om de
allmänna skogarna, dels Ecklesiastik
boställsordning av den 30 augusti
1932. Skogarna skola i regel skötas
efter fastställd hushållningsplan.
Avkastningen skall i första hand
användas för boställets eget
behov. Av överskottet kan
innehavaren av bostället få en del. Från
civila boställen går resten till
staten. Överskottet från ecklesiastika
boställens skog går till pastoratens
prästlönekassor. Från skog på
allmänna kyrkohemman går det till
kyrkofonden. Rbg.
Botanisk analys går ut på att
fastställa de olika växter, som ingå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
