Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
Brandskydd
sammanbyggd ladugård och loge
innebär en ej obetydlig brandfara.
Det torkade stråfodret och den
otröskade säden är mycket
lättan-tändlig. Om fuktigt hö lägges in
på skullen eller om vatten från
AlV-silo kommer in i hö, boss e. d.,
uppstår lätt självantändning.
Sä-deshissarna innebära ofta en viss
brandrisk, särskilt gäller detta om
brytskivorna äro slarvigt anbragta
eller försedda med olämpliga lager.
Inkörseln av traktorer och
lastbilar i logarna har visat sig
innebära rätt stora brandrisker. Och
slutligen medför tröskning inne i
en större sammanbyggd
ladugårds-och logbyggnad betydande eldfara,
därigenom att lättantändligt damm
uppkommer vid tröskningen och
sprider sig över stora delar av
byggnaden. Det hittills vanligaste
byggnadssättet hos ladugård och
loge har medfört, att
djuravdelningen nästan blir omgiven av
stråfoder, varför det vid brand är
svårt att rädda djuren. Ur både
brandskydds- och
djurskyddssynpunkt ha myndigheterna därför i
de flesta kommunala
brandordningarna infört följande
anvisningar för ny- och ombyggnader
av djurstallar: Utrymme, som
användes till stall för kreatur, bör
åtminstone brandhärdigt avskiljas
från utrymme för förvaring av
otröskad gröda, hö, halm eller
liknande. Byggnad med eldstad bör
icke täckas med halm, spån eller
annat lätt antändligt ämne. Till
kreatursstall skola finnas dörrar
direkt till det fria och till sådant
antal, att utrymning av kreaturen
vid eventuell brand kan ske snabbt.
Dörrarna skola vara rymliga och
utåtgående. — Erfarenheten visar,
att taktäckningen är avgörande för
ekonomibyggnadernas
brandsäkerhet. Vid ny- eller ombyggnad bör
djurstall därför — oberoende av
om byggnaden har eldstad eller ej
-—- förses med obrännbar
taktäckning. Nyssnämnda sektionering till
skydd för djuren bör ske både i
sidled och höjdled. För större
lantgårdar har väl detta i de flesta fall
skett på så sätt, att stallet
uppförts med ytterväggar av tegel
samt med bjälklag av betong
mellan stall och höskulle. Öppningarna
för nedkastandet av stråfoder ha
försetts med lätt stängbara luckor
av något obrännbart material. Vid
några eldsvådor i större ladugårdar
uppförda på detta sätt ha samtliga
djur oskadade kunnat räddas samt
efter omkring ett dygn återinförts
i ladugården. Danskarna använda
stampad lera på skullgolvet för att
erhålla ett åtminstone temporärt
skydd för djuren, om det tar eld
på skullen. Det hittills tillämpade
byggnadssättet för lantgårdarnas
ekonomibyggnader har visat sig
mindre lämpligt ur
brandskyddssynpunkt. Statens
forskningskom-mitté för lantmannabyggnader —
delvis i samarbete med
Lantbrukets brandskyddskommitté —
förordar därför ett annat system för
uppförande och inredning av
lantgårdarnas ekonomibyggnader.
Ladugården göres sålunda utan
skulle och mycket lägre än enligt det
hittills tillämpade systemet, där
ladugårds- och logbyggnaden är av
betydande höjd. För tröskning o. d.
bygges ett särskilt hus på ur
brandskyddssynpunkt betryggande
avstånd från ladugården. Fig. 4
visar en ekonomibyggnad som
uppförts enligt det nya systemet. För
att djuren i händelse av eldsvåda
hastigt skola kunna lösgöras är det
av vikt att bindslena äro av
lämplig konstruktion. — Skorstenar och
eldstäder. Om lantgården ligger i
tättbebyggt samhälle, gälla den
statliga byggnadsstadgans
bestämmelser för uppförandet av nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
