Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brucella abortus - Brudborste - Brudbröd - Brudslöja - Bruk - Brukningsdel - Brukningsenhet - Brukningsrätt - Bruksdjur - Bruksfrö - Brukshundsklubben, Svenska - Bruksvärde - Brummare - Brunand - Bruna råttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brucella abortus — Bruna råttan
303
Brucella abortus. Latinska namnet på
den bakterie, som orsakar
smittsam kastning (se d. o.) hos
nötkreatur och undulantfeber (se
d. o.) hos människa. Hfld.
Brudborste, borsttistel (Cirsium
he-terophyllum) av de korgblomstriga
växternas familj (Compositae) är
en styv, flerårig ört med
mörkgröna, på undersidan vitludna,
flikiga blad och tämligen stora,
rödvioletta blomkorgar. Den
förekommer över större delen av landet,
allmännast i Norrland, föredrager
fuktig, mullrik jord i skogar och
ängsmarker och kan ibland
uppträda som ogräs i vallar. D. L.
Brudbröd (Filipendula hexapetala,
även Spiraea filipendula) hör till
familjen rosväxter (Rosaceae).
Den halvmeterhöga stjälken utgår
från en rosett av mångparigt
delade blad och bär upptill en kvast
av vita eller svagt skära blommor.
Brudbrödet förekommer tämligen
allmänt på torra ängsbackar och
betesmarker i södra och mellersta
Sverige. Växten hade förr
medicinsk användning och de
knölfor-migt ansvällda birötterna lära ha
använts som föda (därav namnet).
D.L.
Brudslöja, se Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
Bruk, se Betong och Murningsarbeten.
Brukningsdel betecknar en
jordbruksfastighet som ur driftssynpunkt
bildar ett slutet helt. Den officiella
statistiken använder beteckningen
brukningsdel som motsats till
lägenhet. Lägenheterna äro mindre.
Gränsen går vid 0,25 hektar åker.
En annan motsats är
besittnings-enheten. Denna kan bestå av en
eller flera brukningsdelar, som
tillhöra en och samma ägare. Enligt
1944 års jordbruksräkning funnos
i Sverige 414.441 brukningsdelar.
Av dessa hade 296.227 mera än 2
hektar åker. Se även Jordbruk,
Sveriges. Rbg.
Brukningsenhet, se Brukningsdel.
Brukningsrätt. Den som har
brukningsrätt till en fastighet på
landet har ensamrätt att driva
jordbruk på fastigheten, men han äger
ej denna. Brukningsrätt förvärvas
först och främst genom arrende.
Vid hälftenbruk och ärftlig
besittningsrätt till kronohemman
föreligger brukningsrätt utan arrende
(se Hälftenbruk och Åbo).
Bruksdjur. Djur som framförallt
hållas för att lämna arbete eller
djurprodukter till avsalu kallas
bruksdjur. Motsatsen skulle vara
avels-djur, vars främsta uppgift är att
lämna god avkomma. En valack kan
vara ett utmärkt bruksdjur, men
är ju oduglig till avel. En ko kan
dock knappast vara ett bra
avels-djur utan att vara bra också som
bruksdjur.
Bruksfrö, se Fröodling.
Brukshundsklubben, Svenska,
förening för befrämjande av s. k.
brukshundar, avsedda för
sjukvården, polisväsendet, vakthållning,
vallning m. m., dock ej jakt.
Bruksvärde. Hos utsädesvaror talar
man om bruksvärde och förr
menades därmed ”rent, gott frö”, dvs.
att om en frövara visade en
renhet av 96 % och en grobarhet av
80 % var bruksvärdet
96X80
—100
—76,8
Numera bedömes utsädets
bruksvärde eller rättare odlingsvärde
efter bestämning av ett stort antal
olika egenskaper. (Se Utsäde).
G. N. L.
Brummare, se Ofruktsamhet.
Brunand, en dykand, benämnes ofta
brunnacke, vilket namn även
användes på bläsanden.
Bruna råttan, se Råttor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
