- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
307

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brutto - Bruttoavkastning - Bruttovikt - Bryonia - Brysselkål - Brytplog - Brytsår - Bråck - Brådsot - Brågon - Bråkning - Bräcka - Bräda - Brädfodring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brutto — Brädfodring

307

Brutna och abnorma klövergroddar :■
a—c = normala, d—1 = brutna; m, n =
abnorma.

Brutto. Ordet brutto användes inom
ekonomien för att beteckna
sammanlagda värdet av inkomsterna.
Drar man av kostnaderna från
bruttot får man nettot kvar. I
lant-bruksekonomien användes
bruttoavkastning som beteckning för det
sammanlagda värdet av de från en
gård avyttrade produkterna och en
del andra inkomster (se
Driftsresultat). — Med bruttovikt förstår
man vikten av en vara tillsammans
med förpackningen. Rbg.

Bruttoavkastning, se Driftsresultat.
Bruttovikt, se Brutto.

Bryonia, se Hundrova under
Blomsterodling, Perenna blomsterväxter.

Brysselkål, se Köksväxtodling.

Brytplog, se Plog.

Brytsår, se Selbrott.

Bråck, utträde av tarmar eller något
eller några av bukhålans organ i
en framstjälpt säck av bukhinnan.
Man brukar dela bråcken i yttre
och inre. De förstnämnda äro
sådana, som tränga fram under huden
och äro åtkomliga för undersökning
utifrån, medan inre bråck uppstå i
fickor eller bristningar inom
bukhålan, ex. mellangärdesbråck. De
yttre bråcken äro vanligast och
många former finnas. På ett yttre
bråck särskiljer man bråckport,
det ställe i bukväggen, genom
vilket bråcket passerar, bråcksäck,

utbuktning av bukhinnan och
bråckinnehåll, vanligen tarmar. En
del bråck äro medfödda. Vanliga
sådana äro navelbråck hos föl och
pungbråck hos gris. Orsaker till
bråck kunnna förutom arvsanlag
vara slag, häftiga ansträngningar,
bristningar i bukmuskulaturen
(ofta stångningsskador) osv.
Vanliga bråckformer äro navelbråck,
pungbråck och bukbråck.
Behandlingen är i de flesta fall operativ.
Ett litet bråck kan dock ibland
behandlas med etsande kemikalier.
Om en tarm klämmes fast i ett
bråck, talas om inklämt bråck.
Operation måste då snarast
utföras, om djuret skall kunna räddas
till livet. Dhl.

Brådsot. En smittsam, svårartad
löp-magsinflammation hos får, vilken
mycket hastigt för till döden, utan
att djuren tidigare visat sig sjuka.
Orsakas av en bakterie, som är
närbesläktad med den som
framkallar mjältbrand och gasbrand.
Vanligen smittas fåren på betet,
speciellt höst och vår. Frostskadat
foder bereder ofta väg för smittan.

Hfld.

Brågon är ett annat namn på
vägtorn (se d. o.).

Bråkning, se Lin.

Bräcka, se Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.

Bräda. Bräder kallas de dimensioner
sågad vara, som håller mindre än
två tum tjocklek och minst tre tum
i bredd, detta såframt det är fråga
om export. Inom landet är
begreppet mera flytande. I allmänhet
torde man dock räkna med att mindre
dimensioner upp till 2 tumX6 tum
är bräder (se även Plank och
Bat-tens). O.E.

Brädfodring. I hus med ytterväggar
av trä beklädas dessa i regel både
ut- och invändigt med ett eller
flera lager av bräder. I lador, logar,
vedbodar o. dyl. byggnader bestå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free