Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränntorv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
Bränntorv
torvstycken, som borttransporteras
och utläggas för torkning på
någon lämplig plats, torkfält. Detta
iordningställes vanligen på mossen,
som för ändamålet torrlägges och
planeras. Har råtorven icke
tillräcklig sammanhållning för
stick-torvtillverkning, bör den bearbetas
antingen för hand eller med
särskilda ältverk samt ältas, med
eller utan tillsats av vatten, älttorv.
(Sammanhållningen (S) i sticktorv
och maskintorv angives lämpligen
i en 5-gradig skala. Härvid
betecknar S5 högsta möjliga
sammanhåll-ningsförmåga hos torven efter
torkningen.) Den härigenom upp
komna torvgröten utföres på
torkfältet och formas till stycketorv
genom olika förfaranden, efter
vilken den färdiga torven benämnes.
Enklast utbredes torvgröten över
torkfältet till en tjocklek av 10—
15 cm, jämnas och glättas samt
ristas med ett särskilt redskap,
rist, som markerar torvstyckets
längd och bredd, risttorv. Enligt
ett annat förfarande fylles
torvgröten i lämpligt avpassade
formar för 50 st. eller flera, vilka
därefter lyftas och flyttas för ny
påfyllning, formtorv. I vissa fall och
vid små tillverkningar har för
råvara med dålig sammanhållning
använts formar med endast 4 st.
rum, vilka fyllas och strykas för
hand och därefter utläggas på
torkfältet, stryktorv. Då
utformningen företages för hand genom
klappning till kakor, bollar eller
kulor kallas produkten olika på
skilda orter för klapptorv, bolltorv
eller kultorv. Tramptorv beredes
på liknande sätt och torvgröten
utbredes över torkfältet som vid
risttorvberedning, men i tjockare
lager (20—25 cm). Sedan
torvgröten torkat så mycket att den bär,
trampas den samman av en man
försedd med brädlappar,
tramp
skor, på fotterna, varefter den
ge-nomskäres eller ritsas med
järnkniv. Vid torkning spricka
torv-styckena efter dessa skärningar.
För ältning av torven förekommer
även smärre maskiner såväl för
hand- som hästkraft och små
motorer. God bränntorv bör ha en låg
askhalt och ett högt värmevärde.
Askhalten bedömes sålunda: 1—3
% låg, 4—6 % medelmåttig, 7—9
tämligen hög, 10—12 hög, 13—
15 mycket hög. För det
kalorimetriska värmevärdet i
vattenfritt tillstånd användes följande
normer: mycket högt värmevärde
5.500—5.700 värmeenheter, högt
5.200—5.400, medelhögt 4.900—
5.100, lågt 4.600—4.800, och
mycket lågt 4.300—4.500
värmeenheter. Den normala bränsleeffekten
hos lufttorr bränntorv (25—30 %
vatten) bör vara 3.300—3.500
effektiva värmeenheter. Askhalten
bör helst överstiga 6 %.
Fuktig-hetshalten bör ej överstiga 35 %.
Maskintorv kallas maskinellt
tillverkad stycketorv, som avser att
utvinna ett koncentrerat
torv-bränsle, som icke stybbar, men som
är lätthanterligt och relativt
motståndskraftigt mot luftens
fuktighet. Vid maskinell bearbetning av
torv sammanblandas under mer
eller mindre riklig vattentillsats den
från mossens olika lagerskikt
uppsamlade råtorven till en torvgröt.
Denna bearbetas i
torvbered-ningsmaskinen och kommer
därefter till formning antingen
omedelbart (formtorvmetoden) eller först
efter uttransport till torkfältet
(älttorvmetoden).
Torvberednings-maskinerna kunna vara av olika
typer. Gemensamt för dem alla är
dock ett långsträckt gjutjärns-
eller plåttråg med inmatningstratt
och i tråget inmonterade roterande
kraftiga axlar. På axlarna äro
vidare monterade sönderdelningskni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
