Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränntorv - Bränntorvproduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränntorvproduktion
313
var och utmatningssnäckor. Under
arbetet pressas den i torvmaskinen
bearbetade torvmassan antingen
genom ett munstycke ut i en
sträng, som avskäres på lämpliga
längder och på bräder (lappar)
med linbanor uttransporteras till
torkfältet, eller också tömmes
massan direkt ned i
decauville-vagnar av särskild typ, föres ut på
torkfältet, utbredes i ett
jämn-tjockt lager och skäres i stycken
av lämplig storlek. Av andra
maskinella metoder för framställning
av torvbränsle ha bl. a- följande
kommit till användning.
Madruck-metoden. Utvattning av råtorv sker
genom pressning i en kontinuerlig
bandpress under tillsats
”inpud-ring” av torrt torvpulver.
Pressmassan torkas sedan i en
torkapparat, som upphettas med ånga.
Detta system för mekanisk
utvattning av torv torde icke hittills ha
givit särskilt lysande resultat. —
Hydrotorvmetoden. Enligt denna
metod utspolas torven ur mossen
medelst en vattenstråle under
mycket högt tryck. Den bildade
torv-vällingen, som håller endast ca
5 % torrsubstans, pumpas ut på
torkfältet och behandlas där som
vid älttorvmetoden. Metoden synes
mycket användbar, särskilt för
mossar rika på stubbar och
trärester, men kraft- och
vattenåtgång äro mycket stora. I Sverige
har metoden endast experimentellt
provats. Frästorv metoden infördes
i Sverige år 1939. Metoden hade
många år förut utprovats i
England, Eire och Ryssland. Tre olika
frästorvsmetoder ha i vårt land
kommit till användning, nämligen
Sugmetoden, Kaas-metoden och
Pecometoden. I samtliga fall sker
fräsningen på principiellt lika sätt,
nämligen genom mossytans
avfräs-ning till 10 å 20 cm djup för varje
gång fräsmaskinen, som består av
en roterande, med knivar försedd
trumma, med en traktor dragés
över fältet. Uppsamlingen av det
under några timmar på
avverk-ningsfältet lufttorkade fräspulvret
sker enligt den första metoden med
hjälp av sugaggregat, enligt den
andra med skrapor, som fösa den
uppfrästa torven framför sig ända
till 50 m och enligt den tredje
metoden med hjälp av särskilt
utformade skrapor och transportörer.
Frästorv har visat sig även vid en
så hög vattenhalt som 40 % vara
användbar till industribränsle.
Frästorv användes bl. a. för
tillverkning av briketter. Dessa ha,
särskilt i de södra landskapen,
under de senare åren blivit ett
bekvämt och omtyckt bränsle,
framför allt för användning i spisar
och kaminer, betydligt bättre än
de importerade
brunkolsbriketter-na från Nordtyskland. Hj—dt.
Bränntorvproduktion.
Bränntorvindu-strien hade tidigare flerstädes
karaktär av liusbehovstillverkning.
Ofta var bränntorvberedningen
kombinerad med annan rörelse,
såsom torvströindustri,
sågverksrörelse, jordbruk e. d. Landets totala
bränntorvproduktion för år 1913
torde kunna skattas till ca 150.000
ton, därav större delen
hemtillverkning. I och med att ved och
kolpriserna efter första
världskriget sjönko minskades
hemtillverkningen men torde vid tiden före
andra världskrigets utbrott dock ha
uppgått till ca 30.000 ton om året.
Under andra världskrigsåren
gjordes kraftig propaganda för
hemproduktion av torv och under
vardera av åren 1941 och 1942 torde
75 å 100 tusen ton sticktorv ha
tillverkats. Därefter sjönk
emellertid hemtillverkningen och kan
numera icke beräknas till högre
kvantitet än ca 10.000 ton årligen
(huvudsakligen i skogsfattiga
trak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
