Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränntorvproduktion - Brännved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Brännved
ter i Skåne, Halland och
Västergötland). Den mera fabriksmässiga
bränntorvtillverkningen har i
Sverige haft tre stora
blomstrings-perioder. Den första inträffade i
början av 1900-talet, då
kolpriserna under en följd av år voro
mycket höga. Efter 1906 började
kolpriserna åter att falla och därmed
avtog intresset för
torvtillverk-ning. Den andra stora
blomstrings-perioden sammanföll med tiden för
det första världskriget och några
år därefter. Under denna tid
tillverkades i runt tal 350.000 ton
årligen. Men när stenkol åter i
början av 1920-talet blev tillgängligt
i stora kvantiteter till lågt pris,
fick torvindustrien ett brådstörtat
slut. Tillverkningen sjönk ned till
ca 25.000 ton per år. Med det andra
världskrigets utbrott inträdde
torvindustriens tredje och hittills
största blomstringsperiod. År 1941
var produktionen uppe i 375.000
ton, år 1945 1.240.000 ton och år
1946 ca 785.000 ton. Av
sistnämnda kvantitet utgjordes av
maskin-torven 150.000 ton älttorv och
530.000 ton presstorv. Av frästorv
gick ca 20.000 ton direkt till
eldning i ångpanneeldstäder och till
briketter ca 28.000 ton. —
Sovjetunionen, som besitter världens
största torvtillgångar, är i dag
föregångslandet på det
torvtek-niska området med en produktion
av imponerande omfattning,
successivt stegrad från 1,6 miljoner ton
torvbränsle år 1916 till 40 miljoner
ton år 1946. Största delen av den
ryska torvproduktionen hänför sig
till hydrotorvmetoden, som svarar
för ca 60 % av årsproduktionen.
Frästorvmetoden bidrager med ca
30 % och olika maskintorvmetoder
med ca 10 %. — I Finland är
torvindustrien under utbyggnad och
beräknas om några år vara uppe i
en produktion av ca 2 miljoner ton
pr år. Danmark har också under
de senaste åren betydligt stegrat
sin bränntorvproduktion. År 1946
uppgick produktionen till 3,7 milj,
ton men året därpå till icke mindre
än 5,2 milj, ton, därav 1 milj, ton
frästorv. I Irland har torvtäkt
bedrivits sedan mycket lång tid
tillbaka. Produktionen torde för
närvarande ligga vid omkring 6 milj,
ton pr år, huvudsakligen hänförd
till sticktorvsmetoden. Hj—dt.
Brännved är vårt vanligaste och
ursprungligaste virkessortiment. Dess
betydelse är utomordentligt stor
även om detta knappast märks
annat än då behovet genom
importhinder för andra bränslen blir
ytterligare ökat. Brännveden hugges
i allmänhet direkt i
1-metersläng-der, klyves och upplägges
kubikmetervis i skogen, men man har
även med framgång vid större
avverkningar praktiserat huggning i
långlängder i skogen och kapning
och klyvning framme vid
upplagsplats. Ett flertal kap- och
klyvaggregat finnas konstruerade för
detta ändamål. Vare sig veden
hugges i 1-meterslängder ( =
kastved) eller som långved är det ett
absolut villkor för erhållande av
gott resultat, att veden ej blir
liggande kvar i skogen utan snarast
forslas fram till goda
upplagsplatser. Framförallt i tät lövskog och
blandskog har veden mycket svårt
att torka och angripes då i regel
av snabbt verkande lagringsrötor.
Bästa tiden för huggning av
brännved är vinterhalvåret och
sämsta tiden rötmånaden.
Av många orsaker såsom brist på
arbetskraft, nödvändigheten att
först klara de värdefullare
sortimenten under den egentliga avverk
-ningssäsongen osv. är man tvungen
att i stor utsträckning förlägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
