Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brännved - Brännvinsbränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brännvinsbränning
315
vedavverkningen till mindre
lämplig tid. Kastveden hugges i första
hand av gran, tall, bjölk, al samt
asp. I södra delarna av landet
kommer dessutom ek, bok och
övriga ädla lövträd till användning.
Skogsstyrelsens cirkulär med
bestämmelser för brännved stipulerar
bl. a. att prima ved skall vara
sort-ren, dock får i prima barrved ingå
såväl tall och gran som lärk. Den
skall vidare vara frisk, fri från
röta, välkvistad och nöjaktigt rak,
tvärkapad i båda ändar och i
1-meterslängder. All prima kastved
skall vara kluven. Den, som håller
mer än 25 cm i klovet, skall klyvas
så att måttet i klovet ej överstiger
25 cm. Minimidimensionen är 10
cm i klovet, dock må högst 10 %
av klampantalet gå under 10 men
ej 7,5 cm. Sekunda ved hugges av
alla lövträdslag. Även denna ved
skall vara sortren och skiljer sig
huvudsakligen från den prima veden
genom att röta i viss utsträckning
är tillåten (fast röta i obegränsad
utsträckning, lösröta i kluvna
klampar om den ej uppgår till mer
än 10 % av dessas ändyta) samt
genom att minimidimensionen
ligger lägre — i regel vid 5 cm. Av
barrvefl hugges ej sekunda ved
utan motsvarande sortiment går
där till pannved, som får innehålla
alla trädslag i blandning, dock icke
asp av lägre kvalitet än prima och
icke heller i större mängder än att
förekommande asp och sälg
tillsamman uppgår till högst 20 %.
Kvalitets- och
dimensionsfordring-arna i övrigt överensstämma med
motsvarande för den sekunda
veden. Till utskottsved går allt
övrigt, som brännved användbart
virke. Långved hugges i allmänhet
i 3 sortiment, prima och sekunda
björklångved samt som
blandlång-ved. All långved skall vara
rand-barkad i en utsträckning, som
fixe
ras i ovannämnda cirkulär. För
övrigt gäller i stort sett vad som
sagts om kastveden. Undantag av
betydelse är endast bestämmelsen
att minimimåttet för
toppdiametern för sekunda björklångved och
blandlångved är 3 cm samt att lös
röta överhuvudtaget ej får
förekomma i långved. Som ett exempel
på brännvedsortimentets betydelse
kan nämnas, att om man lade en
enda långtrave 1 m hög och 1 m
bred skulle 1 års avverkning i
Sverige under normala tider nå V2
varv runt jorden. Under kristiden
har avverkningen i genomsnitt
varit dubbelt så stor. O. E.
Brännvinsbränning. Tillverkning av
alkohol (se Alkohol och
Alkoholjäsning) sker i regel så, att genom
förjäsning av kolhydrat erhållen
utspädd lösning av alkohol
(etyl-alkohol) underkastas destillation.
— I vårt land menas med
brännvinsbränning vanligen
framställning av starksprit (koncentrerad
etylalkohol) ur potatis eller under
normala förhållanden och i mindre
omfattning av säd. I princip kan
även framställning av starksprit
ur sulfitlut räknas till
brännvinsbränning. Vid brännvinsbränning
med potatis som råvara sker först
en bestämning av potatisens halt
av förjäsbara beståndsdelar med
t. ex. Reimann- eller Parowvåg,
varvid tätheten (specifika vikten)
bestämmes. Potatisen förklistras
därefter genom upphettning med
vatten i autoklav (kokare),
varefter stärkelsen försockras
(mäsk-ning), vilket kan utföras medelst
malt eller mindre vanligt medelst
diastas (amyl oförfarandet) eller
syra. Malt erhålles genom groning
av säd (vanligen korn) under vissa
bestämda betingelser (mältning).
Sedan mäsken försatts med jäst,
helst renodlad sådan, sker
förjäsning av sockret till alkohol och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
