Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsvirke - Byggnadsgrund - Byggnadskapital - Byggnadskonsulent - Bytteprovning - Bågsåg - Båtnad - Bär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadsgrund — Bär
325
Fyrkantvirke med kvadratisk eller
rektangulär tvärsektion indelas i
bjälkar, sparrar, ribbor, reglar,
plank, bräder, läkt och nåtlister.
Bjälkar och sparrar kunna
antingen vara sågade eller bilade. Övrigt
fyrkantvirke är alltid sågat. vBn.
Byggnadsgrund eller undergrund. För
att en byggnad skall bli stabil och
varaktig måste den ha ett stadigt
underlag. Ju bättre den naturliga
grunden, dvs. byggnadsgrunden
eller undergrunden är, desto
enklare kan grundmuren göras. För
att hålla byggnadskostnaden låg
är det alltid angeläget att huset
så vitt möjligt uppföres på en
plats med god byggnadsgrund.
Bäst är berggrund. Tillräckligt
mäktiga lager (2—4 meter)
pinn-mo och grus är också mycket bra
Sand är ej fullt så bra. Den får
framförallt ej vara starkt
vattenförande. Även lera kan bjuda en
god byggnadsgrund för så vitt den
är torr. I fuktig lera riskeras
alltid sättningar och förskjutningar.
Torv- och mossjord samt utfyllda
områden bjuda dålig grund (se
även Grundläggning.) Rbg.
Byggnadskapital, se Lantbrukskapital.
Byggnadskonsulent, tjänsteman med
ingenjörs- eller agronomutbildning
anställd i en lantbruksnämnds
tjänst.
Bytteprovning, se Smörprovningar.
Bågsåg, se Såg.
Båtnad. Vid torrläggning av en jord
ökas vanligen dess värde som
od-lingsplats. Denna värdeökning
uttryckt i pengar kallas båtnad. Vid
beräkning av båtnadens storlek
måste man taga hänsyn till en hel
mängd faktorer, rörande vilka det
är mycket svårt att få någon
klarhet. Viktigast är naturligtvis att
förstå hur ändringen i själva
vattenståndet inverkar på skördens
storlek. Detta beror emellertid i sin
tur på vilken jord det är och hur
jorden är hävdad. Jordens läge i
förhållande till gårdens byggnader
och avsättningsmöjligheterna för
jordbruksprodukterna m. m.
inverkar också på båtnadens storlek.
Beträffande vattenståndet kan
sägas att jorden är nästan värdelös,
om vattnet under vår och sommar
står så högt som i markytan.
Sän-kes vattenytan till 4—5 dm under
markytan ökas värdet, ehuru
ganska obetydligt. En ytterligare
sänkning till 9—10 dm ökar
jordvärdet mycket. Fortsättes
sänkningen av vattnet till 12 dm under
marken tilltar också
värdestegringen, men icke i förhållande till
vattenståndets sänkning. Att sänka
ytterligare tjänar ingenting till, ty
skörden anses inte röna något
inflytande härav. Rbg.
Bär kallas en frukt (se d. o.) med
alltigenom saftig vägg och
vanligen flera frön (ex. lingon,
krusbär) sällan ett enda frö (ex.
Berberis). Bland till människoföda
använda bär skiljer man mellan
odlade och vilda. Om de förstnämnda
se Bärbuskar, Jordgubbar och
Körsbär. — Bland vilda bär
märkas bl. a. Blåbär (MyrtiUus nigra
eller Vaccinium myrtillus) i
Småland även benämnda Slinnen, som
förekomma allmänt i vårt land,
mest dock i Småland, Dalarna,
Värmland och Norrland. Till
smaken äro blåbären liksom lingonen
finare uppåt landet än längre
söderut. Blåbär konserveras enklast
genom torkning, som i bärrika
trakter sker i särskilt för
ändamålet uppförda torkhus. Omkring 16,5
kg torkade erhållas av 100 kg
färska bär. Djupfrysning av blåbär
torde bli allt vanligare. Blåbär
hör till medicinalväxterna. —
Enbär (En, Juniperus communis)
som inom botaniken betecknas som
skenfrukt, benämnd ”bärkotte”, bli
mogna först tredje hösten efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
