- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
328

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bärbuskar - Bärfis - Bärgningsmetoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

Bärfis — Bärgningsmetoder

man däremot tills de följande
vår börja vegetera. Asker, Lloyd
George och Preussen höra till de
nu för tiden mest odlade sorterna.
Hallon ha en C-vitaminhalt av 30
—50 mg pr 100 g. — Björnhallon
eller Björnbär (Rubus fruticosus)
förekommer vildväxande
framförallt i Svea- och Götalands
kusttrakter. Vid odling inne i landet
blir skörderesultatet av dessa
vildväxande bär ofta icke så bra.
Särskilt i längre söderut belägna
trakter odlas med större eller mindre
framgång en del utländska
björnhallonsorter företrädesvis för
plantering vid väggar, murar o. dyl.
— Mullbär. Härav odlas två arter:
svarta (Morus nigra) och vita (M.
alba). Bladen hos de sistnämnda
användas som föda åt
silkesmasken. Försöksodlades på 1800-talet
i Sverige, men resultatet synes ha
blivit klent. Svarta mullbäret
förekommer som rätt stort träd på
Gotland och på vissa ställen i
Skåne, där det också odlas i busk- och
spaljéform. G. L—d.

Bärfis, se Stinkflyn.

Bärgningsmetoder. Vid bärgning av
vallväxter och säd ha under
senare år olika mekaniska hjälpmedel
tagits i anspråk för grödans
torkning eller också har man — som i
viss utsträckning sker vid
vallskörden — helt undvikit torkningen
för att i stället konservera
grönmassan genom ensilering (se det
ordet). För såväl vallar som
sädes-grödor spelar dock torkningen ute
på fältet en utomordentligt viktig
roll. — Höets torkning. Höets
torkning bör alltid genomföras så
snabbt som möjligt. En klöver-
eller gräsplanta dör ej genast efter
att den huggits av
slåttermaskiner-na utan fortsätter att leva och
andas. Härvid förbrännes en del av
plantans näringsinnehåll och höet

Fig. 1. Höbalningsmaskin i arbete.
Ba-larna hållas samman med bindgarn.

Fig. 2. Höbalarna transporteras upp på
skullen.

förlorar i värde. Efter en viss
ned-torkning upphör dock plantan att
andas och därmed sluta
förlusterna. Torkningen påskyndas om
fodret snart efter slåttern vändes på
marken (se Hövändare) innan det
sättes upp på krake, hässja,
pyramid eller dylikt. Om fodret under
torkningen utsättes för stark och
långvarig solbelysning som kan bli
fallet vid torkning på marken,
för-störes dess innehåll av karotin,
A-vitaminets modersubstans. Efter
hässjning eller dylikt blir endast
fodret på hässjans yta utsatt för
solen. Det enklaste sättet att
bereda hö är att torka gräset på
marken under upprepade
vändning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free