Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Digestion - Digestionsorgan - Digitalis - Digivning - Dike - Dikeskrok - Dikesrenar - Dikesskopa - Dikesöga - Diklorfenoxiättiksyra - Dikning - Dikningslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
Digestionsorgan -— Dikningslagen
flertal processer, varigenom födans
eller fodrets olika beståndsdelar
överföras i sådan form, att de
kunna uppsugas från
fodersmältnings-kanalen och överföras i
blodströmmen. Sålunda uppdelas kolhydrat i
enkla sockerarter, proteinämnen i
aminosyror, fett i glycerin och fria
fettsyror. S. N—t.
Genomskärning av hästens magsäck och
främre delen av tolvtumstarmen. 1.
foderstrupen, 2. magens blindsäck, 3.
mag-munnen, 4. vänstra delen av magsäcken,
5. larver av häststynget, 6. högra, med
magsaftkörtlar försedda delen av
magsäcken, 7. portavdelningen, 8.
portöppningen, 9. tolvtumstarmen, 10.
gallgången, 11 och 12 bukspottkörtelns
utförs-gångar.
Digestionsorgan eller
fodersmält-ningsorgan utgöras dels av
diges-tionskanalen, dels av en mängd
körtlar, vilka avsöndra för
fodersmältningen nödvändiga vätskor.
Digestionskanalen består av
munhåla, svalg, foderstrupe, mage och
tarm. Körtlarna äro spott-,
mag-saft-, tarmsaft- och
bukspottkörtlar samt levern. Dhl.
Digitalis, se Fingerhatt under
Perenna växter.
Digivning. Det är av stor betydelse
att de nyfödda ungarna under de
första dagarna av sitt liv få
förtära av sin mors mjölk. Råmjölken
som lämnas under denna tid
innehåller åtskilliga ämnen, som äro
viktiga för ungens tillväxt och
motståndskraft mot sjukdomar. Om
ungen får dia kommer mjölken ned
i magen i mera finfördelad form än
om den drickes ur spann. Vid
di-givningen har mjölken också den
för ungen idealiska temperaturen
samt är fri från föroreningar. Rbg.
Dike, se Dränering.
Dikeskrok, se Dränering.
Dikesrenar äro som regel tillhåll för
ogräs och skadeinsekter- Då de
dessutom kunna verka som smitt
-härdar för växtsjukdomar böra de
vid passande tillfälle, t. ex. under
trädesåret, fullständigt rensas.
Rensningen sker bäst i samband
med plöjning av fältet. För
ändamålet är det lämpligt att använda
en vanlig hästplog med
kantskär-ningsstöd (se d. o.). Detta gör det
möjligt att plöja fältens kanter
helt fram till diket.
Dikesskopa, se Dränering.
Dikesöga, se Dränering.
Diklorfenoxiättiksyra (2,4—D) se
Hormonderivat.
Dikning är den gemensamma
benämningen på de åtgärder, som ha till
ändamål att befria kulturjord från
skadligt vatten. Dikning kan vara
täckt eller öppen, och kan avse
antingen bortledande av vatten från
ett större eller mindre
nederbördsområde eller också detaljavdikning
genom öppna tegdiken eller täckta
rördiken. Täckdiken erbjuder
väsentligt större fördelar än öppen
avdikning och vinner mer och mer
terräng (se Dränering).
F. O—n.
Dikningslagen av år 1879 — eller
som den officiellt kallas ”lag om
dikning och annan avledning av
vatten” — reglerade
rättsförhållandet jordägare emellan i avseende
på torrläggning av jord under
tiden 1879—1920. Grundprincipen i
denna lag var, att varje jordägare
skulle vara berättigad att vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
