Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Driftsresultat - Driftsstatistik - Driftssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
Driftsstatistik — Driftssystem
föras till avtalsenligt värde kan
brukarfamiljen alltså trots ett till
synes dåligt resultat av driften
åtnjuta en tämligen
tillfredsställande sammanlagd inkomst. F ö
r-räntningsprocenten angiver den ränta som det i driften
bundna kapitalet avkastat.
Procentsiffran erhålles genom att
nettoavkastningen uttryckes i procent av
lantbrukskapitalet (se d. o.). I
t. ex. storleksgruppen 20,1—30,0
ha uppgick året 1946—1947 enligt
lantbruksstyrelsens meddelande nr
341 bruttoavkastningen till 757 kr.
per ha, driftskostnaderna till 663
kr. per ha och lantbrukskapitalet
till 2.395 kr. per ha.
Nettoavkastningen blir då 757 minus 663 = 94
kronor och förräntningsprocenten
94X100 _qo
–––––- -0^*7.
2.395
Rbg.
Driftsstatistik. Genom att
sammanställa enhetliga uppgifter från ett
flertal gårdar eller bokföringsår
kan man få fram en driftsstatistik
som kan vara till god hjälp när det
gäller att bedöma den ena eller
andra åtgärdens inverkan på
jordbruksdriftens resultat. Var och en
kan på egen hand ordna sin
driftsstatistik genom att år efter år ur
sin bokföring draga ut
betydelsefulla uppgifter. Genom att hålla
reda på de olika skiftenas gödsling
och avkastning kan man med tiden
få en viss uppfattning om
gödslingens lönsamhet, genom att jämföra
de olika årens arbetsförbrukning
för ett och samma ändamål kan
man hålla kontroll över hur
arbetsledningen skötes osv. Denna
helt hemgjorda driftsstatistik
kompletteras på ett förträffligt sätt
genom anslutning till en
bokfö-ringsbyrå. Dessa byråer göra efter
enhetliga grunder bokslut för ett
stort antal jordbruk. Resultaten
sammanställas sedan till en
driftsstatistik som ger den enskilde
jordbrukaren möjlighet att jämföra
sina siffror med motsvarande från
andra gårdar. Sådana jämförelser
kunna vara synnerligen lärorika.
— Driftstatistik för ett stort
antal jordbruk tryckes årligen i den
av lantbruksstyrelsen utgivna
serien ”Räkenskapsresultat från
svenska jordbruk” (se även
Bokföring). Rbg-
Driftssystem. Allteftersom ett
jordbruksföretag organiserats för att
på olika sätt utnyttja markens och
husdjurens avkastningsförmåga
och marknadens
avsättningsförhål-landen för jordbruksprodukter
talar man om olika driftssystem.
Utnyttjandet kan ske på mycket
växlande sätt och med växlande
intensitet (se d. o.) Inom industrien går
utvecklingen mer och mer mot
långt driven specialisering. För
jordbrukets del lär produktionen
för all framtid få bli tämligen
allsidig. En del omständigheter kan
ju tala för specialisering även för
jordbrukets del. Äro både
natur-och avsättningsförhållandena
särskilt lämpliga för en viss odling
måste det vara frestande att
utvidga denna. Vid för långt driven
specialisering inställa sig dock snart
en hel del olägenheter som börja
uppväga fördelarna av
specialiseringen. Sålunda ökas den
ekonomiska risken. Slår specialodlingen ett
år fel kan jordbrukarens hela
ekonomi äventyras. Specialiseringen
drar gärna med sig ökade
arbetskostnader därför att arbetsbehovet
i stor utsträckning kommer att
pressas ihop till vissa kortare
tider. Under dessa måste finnas en
stor och dyrbar arbetsstyrka, som
blir svår att utnyttja under årets
övriga del. Ensidig odling suger
vidare ut jorden, den försvårar
kampen mot ogräset och ökar
ris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
