Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabriksavfall - Fabrikspotatis - Fabriksväxter - Fackelblomma - Fackelrosväxter - Fackföreningsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fabrikspotatis — Fackföreningsrörelsen
417
vas i stora givor. Till de större
husdjuren upp till 2 kg per dag,
till svin högst 1/2 kg. — En
tämligen ny produkt, som tillverkas av
sockerbolaget är s. k. Betfor.
Produkten utgöres av pressad och
torkad betmassa med tillsats av
melass och betprotein. Den passar bra
till mjölkkor, till vilka 5 kg per
djur och dag är en lämplig giva.
Genom framställning av denna
produkt kan en del av södra Sveriges
överflöd av betmassa nu användas
i norra Sverige. — Från
stärkelsefabrikerna får man pulpa,
gråstärkelse och glutenfoder, ibland även
tapioka eller maniokamjöl. Pulpa
är potatisrev från vilket man tagit
bort stärkelsen. Pulpan ångas
vanligen innan den lämnar fabriken.
Detta är av värde särskilt vid
utfodring av svin. — Gråstärkelse är
stärkelse som man ej lyckats få
riktigt ren. Den är ett gott
svinfoder. — Glutenfodret är en
biprodukt efter stärkelsetillverkning av
majs (ibland vete). Från
sprittillverkningen får man potatisdrank
eller sädesdrank alltefter
råmaterialet för bränningen. Dranken
passar bäst för idisslare och svin. Till
mjölkkor kan man ge upp till 40—
45 kg per dag. Alltför stora givor
äro ohälsosamma. Vid utfodring av
syrlig drank är det lämpligt att
även ge djuren 30—50 gr slammad
krita per dag. Drav och ölmäsk
erhålles liksom jäst från
bryggerierna. Det är ett förträffligt foder
för mjölkkor men duger bra även
till hästar och svin. Åt mjölkkor
ger man upp till 20 kg, åt
arbetshästar högst 10 kg och åt svin
2 å 3 kg per dag. — Torkad jäst
är ett utmärkt foder till mjölkkor,
1—5 kg per ko och dag är en
lämplig mängd. — Malttillverkningen
ger maltgroddar som biprodukt. De
lämpa sig bäst för mjölkkor.
Sammansättning och fodervärde av de
olika fabriksavfallen framgå av
fo-dermedelstabellen i Band IV.
Rbg.
Fabrikspotatis, se Potatis.
Fabriksväxter, se Handelsväxter.
Fackelblomma, se Strandfackla under
Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
Fackelrosväxter, se Strandfackla,
under Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
Fackföreningsrörelsen. I och med att
industrialismen gjorde sitt intåg
upphörde det förtroendefulla
förhållande som under hantverkets tid
rått mellan arbetare och
arbetsgivare. Arbetskraften kom att
betraktas rätt och slätt som en
handelsvara. Arbetarna lämnades att
helt sörja för sig själva. De
tvingades härigenom att sluta sig
samman för att gemensamt hävda sig
mot arbetsgivarna. Detta innebar
för arbetarna att de i viss mån
förlorade sin personliga frihet. I
gengäld vunno de kraft att vid
förhandlingarna med
arbetsgivarparten uppträda med någorlunda
jämbördig styrka. Genom de
kollektivavtal som fackföreningarna sluta
med arbetsgivarna får
arbetsmarknaden en önskvärd stadga.
Fackföreningsrörelsen kan därför
betraktas som en mycket värdefull
faktor i det moderna samhällslivet.
— År 1898 bildades
Landsorganisationen i Sverige (LO). Till
denna äro anslutna ett flertal
fackförbund inom olika branscher,
däribland Svenska
lantarbetareförbundet. På 1890-talet bildades de
första s. k. lantarbetareföreningarna i
Sverige. Dessa motsvarade helt och
hållet fackföreningarna inom
industrien. Deras uppgift var alltså att
verka för arbetarnas intressen
särskilt i samband med beslut om
arbetsavtal. Föreningarna ute i
bygderna slogo sig redan tidigt
samman i förbund. 1904 bildades
Skån
27 —- Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
