Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fettdigestion - Fettets färg - Fettets konsistens - Fetthaltsprovning - Fettsvansfår - Fettsyror - Fettvävnad - Fiber - Fibertorv - Fibrin - FIdeikommiss - Figurplöjning - Fikus - Filco - Filmjölk - Filtrost - Filtsjuka - Filttorv - Fimmelstång - Fimmerstång - Fingerbalk - Fingerhatt - Fingersvampar - Finjord - Finkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fettets färg — Fideikommiss
425
delas till sina beståndsdelar,
glyce-rin och fria fettsyror, genom
inverkan av vissa enzym; ett sådant
enzym är steapsin i tarmsaften.
S. N—t.
Fettets färg är mest
uppmärksammad, då det gäller det i köttet hos
göddjur insprängda fettet. Man har
sedan gammalt ansett, att fettet
bör vara rent vitt eller svagt
crémefärgat. Den gula färgen i
fettet i nötkött har i regel
uppkommit genom inlagring av
karo-tin. Den är sålunda helt ofarlig.
Hos får och svin sker endast
obetydlig sådan inlagring av karotin.
S. N—t.
Fettets konsistens. De naturliga
fet-terna äro glycerider, dvs.
föreningar av fettsyror med glycerin.
Konsistensen av fettet beror på de
ingående fettsyrornas beskaffenhet.
I dem förekomma ofta palmitin-,
stearin- och oljesyra. Oljesyran ger
vid vanlig rumstemperatur ett fett
med lös konsistens. Stearin- och
palmitinsyrorna ge fett av fast
beskaffenhet, palmitinsyran ger dock
lösare fett än stearinsyran. Dessa
olika syror förekomma i naturen i
blandning med varandra; fettets
konsistens blir sålunda beroende av
vilken syra som förekommer i
större mängd än de andra. De
nämnda syrorna förekomma i
djur-fett, såsom talg, ister m. m. I smör
finnas de specifika smörsyrorna,
kapron-, kaprin- och kaprylsyra. I
andra fettarter finnas andra
fettsyror, såsom i linolja linoljesyran.
De i varje särskild fettart ingående
syrorna sätta sålunda sin prägel på
fettets konsistens. S. N—t.
Fetthaltsprövning, se Butyrometer.
Fettsvansfår, se Fårraser.
Fettsyror, se Fett.
Fettvävnad är en mycket lucker
bindväv (se d. o.), där cellerna
omvandlats till fettceller. Fettcellerna
äro bindvävsceller, som tagit upp
så mycket fett, att detta utgör
huvuddelen av cellen. Fettvävnaden
har stor betydelse som magasin för
reservnäring och som skydd mot
köld, stötar osv. Fettvävnad
förekommer på många ställen i
kroppen, t. ex. kring njurarna, under
huden osv. Dhl.
Fiber, benämning på trådlika
bildningar av flera olika slag men
användes särskilt om tråd- eller
hår-formade växtdelar (växtfibrer),
vilka användas som
spånadsmate-rial, vid pappersframställning osv.
Fiber i den senare betydelsen
ut-göres vanligen av växternas
stödjevävnader (lin, kokosfiber,
trämassa) eller hårbildningar (bomull).
D. L.
Fibertorv, se Torv.
Fibrin, se Blod,
Fideikommiss. I allmänt språkbruk
menas med fideikommiss fast
egendom som enligt testamente el. dyl.
i flera släktled skall gå i arv på
ett bestämt sätt och ej får
avyttras. Skall egendomen gå i arv inom
en familj talar man om
familje-fideikommiss. Detta är den
vanligaste typen. Även lös egendom kan
utgöra fideikommiss.
Fideikommissegendom får ej belånas utan
Kungl. Maj:ts tillstånd. Då det
ansågs skadligt för samhället att
stora jordegendomar hopades i
några få personers hand och
undandrogs den allmänna
omsättningen blev det år 1810 förbjudet
att instifta fideikommiss för mera
än två släktled framåt i tiden. Med
våra dagars arvskatter kan
mottagandet av ett fideikommiss bli
mycket betungande för
mottagaren, den s. k. fideikommissarien. Då
egendomen ej får intecknas har
han svårt att skaffa lösa pengar
till arvskatten. I Sverige har
förslag väckts att
fideikommissväsendet skulle upphävas. Förslagen ha
dock ej lett till någon åtgärd. Rbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
