Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
Fiske
Fig. 9. a. Plan av storryssja. b. Plan av bottengarn. c. ”Huvudet” från sidan,
d. Bottengarn (utan ryssja).
erhålles också en god överblick
över fiskavkastningen och över
orsakerna till dennas växlingar och
möjligheten att härvidlag kunna
ingripa. En ordnad bokföring är
därför lika nödvändig på fiskets
som på andra områden.
Fiskredskap
Med hänsyn till fångstsättet
talar man om tre huvudgrupper:
1) instängningsredskap, 2)
insnärj-ningsredskap, 3) krok- och
hugg-redskap. I instängningsredskapen
fångas fisken därigenom att den
blir omsluten av och kvarhålles av
redskapet. Antingen står redskapet
fast utsatt på viss plats och fisken
drives ihop för att slutligen
fångas. Till den första gruppen hör
ryssjorna av olika modeller och
storlekar och med tämligen grovt
garn. Ängs- eller gäddryssjan har
oftast en lång mittarm och två
korta sidoarmar och sättes med
mittarmen mot land, helst på
översvämmade ängar och starrmader, i
grunda vassar ävensom i svagt
rinnande vatten. I södra Sverige
kallas de ofta hommor och
användas särskilt för fångst av ål.
Struten är då mycket lång och försedd
med 4 å 5 ingångar. — På djupare
vatten har man ryssjor av
betydligt större format, storryssjor flera
meter höga och med en eller två
förgårdar av nätarmar, som utgå
från ingångsbågens sidor och äro
tillbakaböjda mot desamma. Denna
ur fångstsynpunkt mycket
effektiva ryssjetyp är bra för fångst av
gös och abborre under
försommaren och av sik och röding under
hösten. I vissa fall sättes i
förgården en botten av garn, särskilt
viktigt när fångsten avser ål. Ryssjan
kallas då för bottengarn. De
typiska ålbottengarnen ha en mycket
lång mittarm, ända till 200 meter,
2 förgårdar och oftast en lång,
smal strut med 6—8 ingångar. I
ålbottengarnen vid kusterna fångas
förutom ål olika saltvattensfiskar
ävensom braxen, mört, lax och
laxöring. För fångst av lake
användes i insjöarna mångenstädes
s. k. lakestrutar, små ryssjor
antingen helt utan arm eller också
med en kort någon meter lång
mittarm. De hängas lodrätt från
vattenytan eller isen med armen
nående ned till eller mot bottnen.
Samma fångstprincip som i ryssjor
finner man i mjärdar och tinor, till
vilka man kan locka fisken genom
utlagd deg, mäsk o. dyl. (mört)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
