Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiske - Fiserkiavfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
Fiskeria vfall
mera beståndet att fortplantningen
äventyras. En dylik massfångst
sker oftast vid fiskens lek. Där
lekplatserna äro mycket begränsade
och där det är möjligt att fånga
tillräckligt med fisk under andra
årstider än just vid leken bör
sålunda lekfiske undvikas, helst som
fisken då också ofta är sämre i
smaken. Å andra sidan händer det i
många fall att fångst under andra
årstider blir för besvärlig och
tidsödande eller att fisken leker
över så stora och spridda områden
att skadlig massfångst ej är att
befara. Jämförelsen med skyddet
för jaktbara djur är felaktig, enär
hos fiskarna föräldrarna i de flesta
fall inte alls ta någon vård om sin
avkomma och därför behöva
sparas utan tvärtom ofta är stora
rom- och yngelätare. Givetvis får
heller inte fisket i övrigt bedrivas
så intensivt eller av så många
personer att det alltför kraftigt
beskattar beståndet. Då uppstår s. k.
överfiskning, som i vissa fall kan
ha menliga följder en tid framåt.
Dock är det vanligen inte så svårt
som man ofta föreställer sig att
åter få upp ett dylikt fiskbestånd
genom odling och inplantering.
Fiskeristadgar
I Kungl. Maj:ts fiskeristadga av
år 1900 (Sv. förf. saml. nr 78)
samt i de av vederbörande
länsstyrelser utfärdade lokala
fiskeri-stadgarna återfinnas bestämmelser
om hur fisket får bedrivas. De avse
1) skydd av värdefull mindre fisk
genom föreskriven minsta
maskstorlek i redskap och minimimått å
viktigare fiskarter; 2) skydd för
lekfisken genom förbud mot vissa
alltför givande redskap, mot fiske
efter vissa fiskslag under vissa
tider, mot allt fiske i vissa delar
av rinnande vattendrag etc. samt
3) förhindrande av förödande och
olämpliga fiskmetoder, såsom fiske
med dövande och giftiga ämnen
och med sprängämnen, fiske med
ljuster, vissa saxar,
ståltrådsmjär-dar, utter, fiske från maskindriven
farkost, spinnfiskeförbud m. m. I
senare fallet har förbudet
tillkommit för att minska tjuvfisket.
Spinnfiske och en del andra
fiskemetoder få då utövas efter
tillstånd av vederbörande länsstyrelse
mot erhållande av särskild licens.
Det är klart att bestämmelserna i
stadgarna inte kunna passa för alla
fiskevatten. Då finnes dock alltid
möjlighet att genom vederbörande
länsstyrelse få särskilda
bestämmelser utfärdade för ett visst
va.t-ten, vare sig detta innebär lättnad
från rådande föreskrifter eller
strängare dylika i vissa fall.
Tillsynen över stadgebestämmelsernas
efterlevnad åligga allmän åklagare
liksom även de särskilda
fiskeritill-syningsmän som jäml. § 18 i Kungl.
Majts fiskeristadga kunna utses av
länsstyrelserna. Närmare
bestämmelser rörande åtal, beslag, böter
etc. återfinnas i nämnda
fiskeristadga. Denna kan jämte de lokala
stadgarna i många fall erhållas
från vederbörande
hushållningssällskap, i andra fall från
expeditionen för Svensk förf.-saml. och
från vederbörande länsstyrelser.
G. A.
Fiskeriavfall. Fodermedel av
fiskeri-avfall framställes numera
fabriks-mässigt på de större
fångstplatserna. Det mesta av dessa
fodermedel kommer från Norge.
Vanligast är fiskfodermjöl, sillmjöl och
valköttmjöl. Fiskfodermjöl kan
med fördel användas till mjölkkor
men passar bäst för svin och höns.
De fettrikare sorterna ge lätt
bismak åt produkterna. Gott sillmjöl
anses inte ha något dåligt
inflytande på mjölkens och smörets
smak. Sillmjölet bör ej givas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
