Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskerätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
Fiskerätt
Fiskerätt. De viktigaste
fiskrättsbestämmelserna finnas i Lagen om
rätt till fiske av år 1896, Sv. förf,
s. 42, med senare ändringar och
tillägg. Liksom i de övriga
skandinaviska länderna, men i motsats
till de flesta andra länder, är
fiskerätten i Sverige förbehållen de
omkringliggande jordägarna eller
också kronan i egenskap av
markägare. Och i båda fall gäller den allt
slags fiske, också vanligt enkelt
mete. Det finns emellertid vissa
vatten, där man kan få fiska utan
vidare, nämligen i vissa sjöar och
i öppna havet samt på en del andra
platser. Sålunda får varje svensk
invånare fiska fritt i de öppna
fjärdarna i Vänern, Vättern,
Hjälmaren och Storsjön i Jämtland men
enligt nyare utredningar inte i
Mälaren, och detta fria fiske får
bedrivas endast med rörlig
redskap, dvs. nät, krok, rev etc. men
däremot inte med ryssjor eller
annan s. k. fast redskap. Gränserna
mellan det fria vattnet, där alla får
fiska, och strandägarnas område
är tyvärr inte fullt klara, men nya
lagbestämmelser härom föreligga.
Samma sak beträffande fritt fiske
och tillåtliga redskap gäller i stort
sett för skärgårdarna utmed
Östersjön. Här går gränsen mellan det
fria vattnet och det område, som
tillhör de enskilda
fiskevattens-ägarna, på ett avstånd av 180
meter från det stadiga
2-metersdju-pet, räknat från öppna
havsstranden eller utom skären.
Inomskärs är fisket liksom i
sjöarna förbehållet jordägarna,
och där blir det ofta mycket
vidsträckta områden, inom vilka
enskild fiskerätt råder.
Den nyssnämnda fria fiskerätten
med rörlig redskap har man också
vid kronans havsstränder och vid
sådana holmar och skär i Saltsjön,
som inte tillhöra något hemman.
Dessutom är det tillåtet att fiska
med krok och rev å djup i yttre
skärgården. Dessa lagbestämmelser
är tyvärr ganska oklara och de
komma också att ändras enligt ett
år 1947 avgivet förslag till ny
fiskelag. I rinnande vattendrag (dock
ej i bäckar) skall 1/6 av bredden i
djupaste vattnet vara öppen och
fri från redskap, så att fisken kan
vandra fram obehindrat, och detta
gäller, vare sig där finnes s. k.
kungsådra eller ej. I flera fall är
det dock enligt särskilda gamla
urkunder eller endast av gammal
hävd tillåtet att överstänga
rinnande vattendrag (§ 12 i
fiskerättslagen). På kronoparker och
uppe i fjällområdena på kronans
s. k. överloppsmarker, kan man
mot en ringa avgift erhålla
fiskerätt genom domänstyrelsen, när
det gäller kronoparkernas vatten,
och genom länsstyrelserna, när det
gäller fjällvattnen. Slutligen får
man komma ihåg, att fiskerätt inte
följer med avsöndringar eller
avstyckningar, exempelvis
villatomter, försåvitt inte detta
uttryckligen framhållits i
köpehandlingarna. Där som oftast är fallet, ett
fiskevatten gemensamt tillhör ett
bya- (skiftes-) lag talar man om
oskiftat fiskevatten. I ett sådant
vatten ha alla delägare rätt att
fiska överallt oberoende av var
inom byalaget deras fastigheter
äro belägna. Fiskerätt till
utomstående får dock icke av någon
delägare upplåtas utan samtycke av
de flesta övriga delägarna. Först
om fiskevattnet genom
lantmäteri-förrättning blir delat, kan
bestämda lotter utläggas för de olika
delägarna. Genom sämjedelning kan
även den saken ordnas, ehuru
under lösare former. Slutligen kan
enligt lagen om gemensamhetsfiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
