Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostskada - Frostvittring - Frukt - Frukt- och potatislagerhusfonden - Fruktblad - Fruktessenser - Fruktgallring - Fruktindustriförbund, Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frostvittring — Fruktindustriförbund, Sveriges
481
höjder, då den kalla tyngre luften
stannar kvar i fördjupningarna. —
Följande förebyggande åtgärder
mot frostskada äro i vårt hårda
klimat att förorda:
1) Välj alltid så vinter härdiga och
oömma sorter som möjligt.
2) Täck med lämpligt material
frostömma plantor, som skola
övervintra. När det gäller
större arealer, är kraftig kupning
att förorda, så att jorden
täcker och skyddar.
3) Riklig och allsidig näring samt
fullständig vattenavledning är
nödvändig. Glöm ej vattenfåror
i höstsäden och från alla
hålig-heter på vallskiftena.
4) Plantering av höga häckar och
träd kan hindra kalla
luftmassor att strömma ned och
förstöra lågt liggande kulturer.
5) Var försiktig med skörd av
frusna plantor. De böra stå
kvar tills de fullständigt töat
upp.
6) Stark rökutveckling genom
förbränning av fuktig halm o. dyl.
har med goda resultat
praktiserats i enstaka trädgårdar, då
fruktträden blomma och
frostfara föreligger. Bränningen bör
fortgå från solens nedgång till
dess uppgång på morgonen.
7) Frostskadade grenar avsågas
på träden och trätjära
påstry-kes försiktigt, när såret är av
större omfattning. Genom
kraftig gödsling kunna nya skott
och grenar framkomma.
8) Vältning på våren, sedan
jorden torkat upp, kan rädda
grödan på frysjord och lättare
jordar. KIK.
Frostvittring, se Tjäle.
Frukt kallas i botaniken det efter
befruktningen omvandlade
fruktämnet hos de gömfröiga växterna
(angiospermerna). En frukt
består av fruktvägg och ett eller
flera frön. Efter väggens
beskaffenhet och frönas antal skiljer man
mellan olika slag av frukter: de
vanligaste äro kapsel, nöt,
klyvfrukt, bär och stenfrukt (se dessa
ord). — Utvecklas ur en blomma
flera frukter, som tillsammans
bilda ett helt, talar man om en
sammansatt frukt (ex. hallon, som
består av ett antal små stenfrukter).
— Skenfrukt eller falsk frukt
kallas en sådan frukt, i vilken utom
fruktbladen även andra växtdelar
ingå (ex. smultron, som bestå av
den uppsvällda blombottnen, på
vilken de egentliga frukterna,
nötterna, sitta); korn (Hordeum) och
flera andra gräs ha ävenledes
skenfrukt, då frukten hos dem är
sammanvuxen med blomfjällen. —
Se även Vingfrukt. D. L.
Frukt- och potatislager husfonden (se
Statens låne- och
bidragsverksam-het).
Fruktblad kallas de blad, av vilka en
pistill tänkes uppbyggd (se
Blomma). D.L.
Fruktessenser, vanligen välluktande
estrar (se d. o.) av etyl, isoamyl-,
hexyl- och octylalkohol och
myrsyra, ättiksyra, smörsyra samt
andra alifatiska syror med upp till
9 kolatomer i molekylen.
Fruktessenserna påminna ofta starkt om
olika frukters arom, t. ex. om
äpplen, päron, ananas, bananer m. m.
och användas vid beredning av
fruktsafter, limonader,
konditorivaror m. m. F.
Fruktgallring, se Fruktodling.
Fruktindustriförbund, Sveriges,
bildades år 1934 som en central
organisation för hela landet med
uppgift att tillvarataga den svenska
fruktindustrins intressen samt
verka för dess sunda och tidsenliga
utveckling.
31 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
