Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktträdsmögel - Fruktträdsspinnkvalster - Fruktvin - Fruktämne - Frysjord - Frysning - Fryspunkt - Fryspunktsnedsättning - Fräkenbotten - Fräkensläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fruktträdsspinnkvalster — Fräkensläktet
495
närmast före blomningen tillrådes
mot blom- och grentorka.
Fruktmögel motverkas genom de mot
fruktskorv förordade
besprut-ningarna. Även insektsbekämpning
är indirekt av betydelse.
Lösköttiga sorter, t. ex. astrakaner,
äro mest mottagliga för
fruktmögel. Blom- och grentorka angriper
mest sådana sorter som
astrakaner, Hampus, Oranie och
Vitgyl-ling. Th. Lfs.
Fruktträdsspinnkvalster, se
Spinn-kvalster.
Fruktvin. Svenska frukter och bär
ha under senare tid kommit till
allt större användning för
framställning av jästa drycker och
åtskilliga fabriker ha stor
tillverkning. — I hemmen kan fruktvin
tillverkas i mindre skala, om
nödiga enkla material anskaffas. För
bärens krossning kan en vanlig
köttkvarn användas, sedan
knivarna avlägsnats. Efter krossningen
får massan jäsa öppet 2 dygn
varefter den pressas. För saftens
pressning fordras bärpressar, men
i mindre skala kan en
grovmas-kig duk användas. Den passerade
saften spädes med vatten och
tillsättes socker. Utspädningsgraden
och sockermängden är högst olika
för olika frukter. Till varje liter
saft av röda vinbär sättes
exempelvis 0,6 kg socker och 1,5 liter
vatten. Ädeljäst behöver icke
tillsättas om man icke önskar en
speciell smak hos vinet. — Till
jäsning användas damejeanner av
glas, men vanliga glasflaskor om
10 1 kunna nyttjas. Dessutom
måste anskaffas jässprund, hävert,
gummislang, korkar, paraffin och
lämpliga buteljer för lagringen,
vilka enkla saker kunna köpas i
färghandel eller järnaffär.
Jäsningen sker i vanlig lokal med 16—20°
C., men bör den vädras ut någon
gång på grund av kolsyreutveck-
lingen. — Bästa vinet beredes av
bl. a. syrliga äpplen samt röda och
vita vinbär och krusbär. Äpplena
skola vara mogna, men ej lagrade.
Alla skadade delar bortrensas, skal
och kärnhus böra medfölja.
Jäsningen pågår ungefär 2—3
månader. Därefter bör vinet stå
ytterligare 1 eller hellre 2 månader för
att klarna. Det omtappas helst en
gång innan det buteljeras.
Flaskorna förvaras 4—6 månader i
sval källare för lagring innan vinet
användes. KIK.
Fruktämne är pistillens nedre del,
som omsluter fröämnena och efter
befruktningen utvecklas till frukt,
(se Blomma och Frukt). D.L.
Frysjord kallas jord som är mycket
utsatt för uppfrysning (se Tjäle).
Frysning, djupfrysning, se
Konservering.
Fryspunkt eller stelningspunkt, den
temperatur, vid vilken en vätska
övergår i fast form. Vatten fryser
i allmänhet vid 0°. Rent vatten kan
dock överkylas, dvs. temperaturen
kan sänkas flera grader under
noll, utan att frysning inträder.
Tillsättes en liten iskristall eller
skakas det överkylda vattnet, inträder
genast frysning och temperaturen
stiger till 0°. Plötsligt inträffande
issörpning i vattendrag förklaras
härav. Vattendropparna i höga
moln äro ofta överkylda. M. Sjm.
Fryspunktsnedsättning, se Värme.
Fräkenbotten kallas ett tätt bestånd
av enbart eller övervägande
frä-kenarter. Dylika bestånd
förekomma i grunda vatten med dyig
botten. D. L.
Fräkensläktet (Equisetum), tillhör
ormbunksväxterna. Av släktets
arter förekomma i vårt land 9,
kännetecknade av djupt liggande, rikt
förgrenade jordstammar och från
dessa årligen uppväxande, ihåliga,
ledade, enkla eller kransgreniga
stjälkar. Bladen äro små och
hop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
