- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
534

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fårskötsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

534

Fårskötsel

samma huvuduppgift: att taga till vara foder som andra djurslag icke med
fördel kunna tillgodogöra sig. Antalet får i Sverige har under lång tid
befunnit sig i minskning. Under första världskriget inträffade dock en
tillfällig ehuru mycket stark tillväxt hos landets fårstam. Även under andra
världskriget visade sig en tendens till ökning. Antalet får och lamm vid olika
tillfällen framgår av följande sammanställning:

År Antal djur
1871 1.636.000
1901 1.232.000
1911 946.000
1914 1.564.000
1937 353.000
1943 520.000
1946 482.000
1948 350.000

Produktionsåret 1947/48 beräknades hela det svenska jordbrukets inkomst
av fårskötseln till 15,9 milj, kr., vilket motsvarade 0,7 proc, av hela
jordbruksproduktionens värde.

Sin särskilda ställning i lantbruket får fåret genom sin lättrörlighet och
genom sin förmåga att kunna leva på skrymmande fodermedel.
Lättrörligheten ger fåret möjlighet att på kort tid samla tillräckligt med foder även
om härvid ett ganska stort område måste genomsökas. Genom sin goda
bit-förmåga kan fåret livnära sig även på mycket lågvuxet bete. Härigenom blir
det möjligt att utsträcka betestiden över en stor del av året. Tack vare
dessa omständigheter blir fårens sommarutfodring billig. Detta är för övrigt
oftast ett nödvändigt villkor för fårens ekonomiska berättigande. De
fodermedel som fåren få på stall bruka nämligen få högre värde om de i stället
ges till nötkreatur. Fårens billiga betesfoder skall först och främst sökas i
magrare beteshagar. Vägsnibbar, dikesrenar och dylikt samt stubbåkrar,
skördade potatis- och rotfruktsfält m. m. kunna också avbetas av får. I de
senare fallen måste fåren vallas av herde med hund. För att vallningen liksotn
skötseln i övrigt ej skall bli för dyr bör fårhjorden vara ganska stor. En
herde kan sköta en hjord på 200—300 tackor. Överhuvudtaget synes
fårskötseln lämna det bästa resultatet när den bedrives i större skala. Fårens
avel och avkastning behandlas i artikeln Fåravel. De viktigaste raserna
beskrivas i artikeln Fårraser, exteriören i artikeln Fårens exteriör. Om Fårens
utfodring, Fårstallet och Fårens sjukdomar finnas också särskilda artiklar.
— Beträffande klippningen må här påpekas att olika regler gälla för
lant-rasfåret och för de importerade raserna. Lantrasfåren ha lång ull. Vid
klippning endast en gång om året filtar denna ihop sig och blir besvärlig
att handskas med. Dessa får klippas därför bäst två gånger om året,
nämligen i april och september. Om fåren klippas två gånger per år anses
ullavkastningen bli ungefär 10 % större än vid en klippning. Då
klippnings-arbetet är ganska dyrbart och vårklippningen lämnar fåren tämligen
oskyddade mot den kyliga väderleken, går man för de importerade raserna mer
och mer över till att klippa endast en gång, nämligen mitt på sommaren. —
Klippningen bör göras så att hela ullfällen hänger ihop. Efter klippningen
lägges fällen med insidan nedåt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free