Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försöksteknik - Försöksverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försöksverksamhet
569
blockmetoden. Kvadratmetoden kan
endast användas då antalet
sam-rutor är lika med antalet
försöks-led. Försöksrutorna läggas då i
kvadratiskt förband, och
rutfördel-ningen göres sådan, att varje
för-söksled förekommer en gång i
varje rutrad och en gång i varje
rut-kolumn. Metoden ger som regel
utmärkt utjämning av markens
bör-dighetsväxlingar och bör därför
alltid användas när förhållandena
det medgiva. Principen i
blockmetoden är, att försöksarealen
uppdelas i större rutor, kallade block, till
ett antal lika med det önskade
antalet samrutor. Varje block
uppdelas sedan i så många rutor, att
varje försöksled blir representerat
på en ruta inom varje block. För
större, komplicerade försök ha
speciella metoder utarbetats. Av en
god försöksplats fordras i första
hand, att den med avseende på
jordmån m. m. är representativ för
det skifte, på vilket försöket skall
utläggas. Uttagandet av
försöks-platsen liksom allt övrigt arbete
med försöket måste utföras med
största noggrannhet, ty även
smärre fel vid exempelvis
uppgränsning-en av rutorna eller vägningen av
skörden kunna inverka förryckande
på resultatet. Försöksarbetet bör
därför som regel utföras av
specialutbildad personal. — Den
statistiska bearbetningen av
försöksresultaten har till uppgift dels att
överföra resultaten i lätt
överskådlig form, bl. a. genom beräkning av
medelskördarna för varje
försöksled, dels att beräkna den osäkerhet
eller det fel, som vidlåder dessa
medeltal. Först sedan denna
beräkning utförts kan man avgöra,
om funna skillnader mellan
för-söksledsmedeltalen äro
signifikativa, dvs. om de i sortförsök äro
beroende på verkliga olikheter i
sorternas avkastningsförmåga, i
gödslingsförsök på verkliga
effekter av gödslingen osv. Rbg.
F örsöksverksamliet
I och med lantbruksakademiens instiftande 1813 började den organiserade
forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i Sverige, bl. a.
genom tillkomsten av försöksgården vid Experimentalfältet utanför
Stockholm. Vid denna försöksgård, som sålunda är äldre än de kända omkring
1840 inrättade försöksstationerna på Beckelbronn i Elsass och Rothamsted i
England, inrättades 1907 vår första statliga försöksanstalt, Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, vilken 25 år senare uppgick i den
nyinrättade lantbrukshögskolan och dess anstalter för jordbruks- och
hus-djursförsök vid Ultuna, Statens Mejeriförsök vid Alnarp och Statens
Växt-skyddsanstalt vid Bergshamra utanför Stockholm. Och ungefär samtidigt
tillkom Statens Trädgårdsförsök vid Alnarp. Vid sidan om den rent statliga
försöksverksamheten har sådan bedrivits, med eller utan statsunderstöd,
av föreningar och andra sammanslutningar på jordbruksområdet. Redan år
1886 började Sveriges Utsädesförening växtförädling och försöksverksamhet
vid Svalöf i Skåne, vilken förädlings- och försöksverksamhet numera
utvecklats att omfatta hela landet genom filialer runt om i Sverige. Även
ut-sädesfirman W. Weibull i Landskrona bedriver sedan länge en omfattande
växtförädling och försöksverksamhet vid Weibullsholms
växtförädlings-anstalt, något som även i mindre skala bedrives av firmorna O. Olsson,
Ham-menhög, A. Holmberg & Söner i Norrköping och Carl Engström i Eslöv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
