Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallmyggor - Gallring - Gallopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
Gallon — Galopp
degörelse minskas i hög grad
genom odling av mycket tidiga eller
mycket sena sorter med hastig
axskjutning. Mot pärongallmyggan
bör man dels på våren spadvända
och hårt tillpacka jorden under de
träd, som föregående år varit
angripna, dels avplocka och bränna
all angripen kart. O. A.
Gallon, rymdmått som i England
motsvarar 4,544 liter, i USA 3,785
liter. Se tab. i slutet av sista bandet.
Gallring kallas alla huggningar i
ett bestånd, som ha till mål att
ge träden ökat utrymme och
möjlighet till snabbaste tillväxt.
Gallringarna kunna börja i helt unga
bestånd, och kallas, då de
borthuggna träden äro för klena för
att ge något utbyte, för
röjnings-gallring (se d. o.). Olika
huvudtyper av gallring äro låggallring
och krongallring. Vid den första
typen huggas endast sådana träd,
som äro undertryckta, dvs. vuxit
långsamt och överflyglats av sina
kraftigare grannar. Vid
krongallring återigen hugger man även
bland de kraftigare träden, så att
gallringen verkar ända upp i
kron-skiktet. I praktiken blir gallringen
i allmänhet ett mellanting mellan
dessa huvudtyper, där man tar
sikte på att gynna de individer,
som ha största utsikterna att
lämna ett högvärdigt virke, och de
grupper, som kunna ge en stor och
värdefull kubikmassa. —
Gall-ringshuggningarna återkomma med
vissa mellanrum under ett bestånds
livstid.
Ju bättre mark och ju
snabbare tillväxt, dess tätare kan
man återkomma med
gallringar.
Gallringar äro nödvändiga för att
ett bestånd skall ge bästa möjliga
värdeavkastning. Olika trädslag ha
olika krav på gallring, och man får
vid gallringen också taga hänsyn
till kvalitetsdaningen. Den
omständigheten att gallringar i mera
försigkomna bestånd, samtidigt
som de utgöra en
beståndsvårdan-de åtgärd, även ha karaktären av
ett första skördande, frestar
mången skogsägare att göra
hårdare ingrepp än som äro
önskvärda för en fortsatt gynnsam
utveckling och ett fullständigt
utnyttjande av markens
produktionsförmåga. Ett för hårt gallrat
bestånd förmår ej på lång tid
utnyttja markens hela
produktionsförmåga och ger dessutom många
gånger ett kvistigare och därmed
mindre värdefullt virke. Endast
ytterst tvingande omständigheter
böra få på detta sätt åstadkomma
en rubbning i den ändamålsenliga
utvecklingen. Man bör även å
andra sidan uppmärksamma att
uteblivna gallringar föra till
stagnation i beståndens utveckling och
att denna stagnation har
allvarligare ekonomiska följder ju bättre
skogsmarken är. Figuren på sid.
577 belyser huvudreglerna för
gallringen. A. P.
Galopp, gångart, då ett fyrfotadjur
vid snabb förflyttning tar sats
med alla fotterna och ömsevis
lämnar marken och ömsevis sätter
dem alla i marken. Kroppen är
sålunda omväxlande i svävning
och omväxlande har den stöd mot
marken. Man talar om höger- och
vänstergalopp, beroende på vilket
framben, som först sättes i
marken. Vid högergalopp ske
rörelserna från svävningen som följer.
Först sättes vänster bak i marken,
därefter höger bak och vänster
fram. I nästa moment lyftes
vänster bak och därefter sättes höger
fram i marken samtidigt som
höger bak och vänster fram lyftes,
så att höger fram ensam för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
