Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genomgående hasgalla - Genomgående korsning - Genomgång - Genomhuggning - Genomsläpplighet - Genomtrampning - Genotyp - Geologiska undersökning, Sveriges - Georgism - Geotropism - Geranium - Gesarol - Getapel - Getavelsstation - Getdoning - Getingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584 Genomgående korsning — Getingar
på båda sidorna av hasen framför
akillessenan och hälbenshuvudet.
Vanligen buktar gallan ut mest på
insidan. Lidandet brukar i de flesta
fall ej förorsaka hälta (se
Hasleds-galla). Dhl.
Genomgående korsning, se
Avels-metoder.
Genomgång, se Grind.
Genomhuggning. Så kallas varje
be-ståndsvårdande huggning av fri
form, som går över en
huggnings-trakt och som växlar karaktär
alltefter skogens växlande
beskaffenhet. A. P.
Genomsläpplighet hos jorden
betecknar förmågan att släppa igenom
vatten. Den är stor hos grus-,
sand- och de flesta organogena
jordar, såvida dessa ej äro
högför-multnade. Leran i alven är i sig
själv praktiskt taget ogenom
-släpplig, men den är ofta
genom-satt av små, knappt
millimeterbreda torksprickor, vari mindre
kvantiteter vatten kan rinna. Vid stark
och långvarig väta slammas eller
svälla dock dessa sprickor lätt
igen. I lerornas matjordslager kan
genomsläppligheten vara god, om
leran befinner sig i fördelaktig
struktur. Genomsläppligheten kan
vara överraskande stor hos vissa
(gyttje-) leror, som även i vått
tillstånd genomkorsas av bredare,
bestående — stabila — sprickor. För
att jordens vattenöverskott skall
avledas, måste de flesta jordar
dikas, men jordarter med stor
genomsläpplighet äro ofta tillräckligt
självdränerande. P. E.
Genomtrampning, en normalt vid
varje steg förekommande sänkning
av kotleden. En kort kota
möjliggör en sämre genomtrampning än
en lång. En lång kota eftersträvas
på ridhästar, då steget blir mera
fjädrande. På arbetshästar bör
kotan vara kortare. Om
genomtramp-ningen är abnormt stor (”hästen
trampar igenom”) säges kotan
vara vek, mjuk eller ”blöt”. Hästar
med lång, liggande kota med
kraftig genomtrampning säges vara
björnfotade. Motsatsen korta,
upprätade, ansvällda kotor ses
exempelvis hos djur angripna av
engelska sjukan. Dhl.
Genotyp, se Ärftlighetslära.
Geologiska undersökning, Sveriges,
är ett statligt ämbetsverk med
uppgift att inhämta kännedom om
vårt lands geologi. Ämbetsverket
utger geologiska kartblad över
landet och utför utredningar för
näringslivets befrämjande.
Georgism, se Jordränta.
Geotropism, se Växtrörelser.
Geranium, se Näva.
Gesarol, se DDT.
Getapel, se Vägtorn.
Getavelsstation, se Getskötsel.
Getdoning, se Slädar.
Getingar, gaddsteklar med hårlös,
ofta glänsande kropp; denna är
oftast svart med klart gula, sällan
röda teckningar. I Sverige finnas
ett 40-tal arter. De flesta leva
ensamma och bygga åt sina larver
kamrar i marken, i vassrör o. d.
eller mura själva samman dem av
jord eller lera. Många grunda
däremot ettåriga, ej sällan av flera
tusen individer bestående
samhällen och förfärdiga gråaktiga bon
av söndertuggat trä, vilka
omsluta flera av samma material
uppbyggda cellkakor; dessa sitta
vågrätt och ha larvceller blott på
undersidan ; bona hänga antingen
fritt eller byggas nere i jorden, i
ihåliga träd osv. På hösten dö hela
samhällena ut, så när som på ett
fåtal befruktade honor, vilka
övervintra och nästa vår grunda nya
samhällen. Jämte hanar och honor
finnas arbetare (se Myror), som
bl. a. ha till uppgift att bygga och
utvidga boet samt mata larverna.
De vanliga getingarna nå en längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
