Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Getingar - Getpors - Getrams - Getraser - Getskägg - Getskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Getpors — Getskötsel
585
Vanlig geting. Ovanifrån räknat:
hane, hona och arbetare.
Bålgeting.
Getingbo (öppnat).
av högst 2 cm, bålgetingen, som
har gula teckningar på brungul
botten, kan bli ända till 3^2 cm
lång. O. A.
Getpors, se Skvattram.
Getrams, se Rams.
Getraser. Förutom de svenska
lant-rasgetterna är det endast den
schweiziska saanengeten, som
spelat någon roll i vårt land. I
Schweiz där en ganska livlig
get-avel bedrives har man flera andra
getraser av betydelse.
Angora-rasen från Mindre Asien har låtit
tala om sig på grund av sin ”ull”,
som är eftersökt till finare
vävnader. — Den svenska lantrasgeten
är i allmänhet hornlös. En del
be-hornade djur förekomma dock.
Raggen som är lång och tät har
svart, vit eller brun färg.
Fullvuxna getter ha i allmänhet en
levande vikt på 40—50 kg, men
vikter ända upp till 75 kg kan även
förekomma. Goda jämtlandsgetter
lämna 600 kg mjölk per år. ■—
Saanengeten som är helvit och
saknar horn anses vara världens
bästa mjölkget. En årsavkastning
på 1.000 kg mjölk förekommer.
Levande vikten hos fullvuxna
saanengetter är omkring 50 kg.
Rbg.
Getskägg, se Stagg.
Getskötsel. Getskötseln spelar en
mycket liten roll i modernt svenskt
jordbruk. Under första
världskriget blomstrade intresset för geten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
