- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
605

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groningsenergi - Groningsmognad - Grovler - Grovlera - Grovmo - Grovtarm - Grund - Grundförbättring - Grundförstärkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Groningsmognad — Grundförstärkning

605

el, rajgräs, spenat m. fl., efter 7
dygn för hundäxing m. fl. och efter
10 dygn för ängsgröe, persilja
m. fl. Är skillnaden mellan
grobarheten och groningshastigheten
stor, tyder detta på att utsädets
livskraft är nedsatt. H. W—e.

Groningsmognad hos en utsädesvara
innebär, att alla grobara frön av
densamma ha förmågan att gro.
Bristande groningsmognad eller
groningsomognad, vilken anses
bero på att fröna icke kunna
upptaga för groningens inledande
erforderlig syrgas, förekommer
särskilt under ogynnsamma år hos en
hel del växtslag bl. a. hos strå- och
trindsäd, vallbaljväxter m. fl. Vid
torkning eller lämplig lagring av
utsädet inträder groningsmognad
och vid sådden på våren har
densamma vanligen till större delen
inträtt. Groningsomogna frön anges i
analysbevis som friska, ej grodda
frön, men dessa hänföras i fråga
om strå- och trindsäd,
vallbaljväxter, lupin och luddvicker numera
till grobara frön. Groningsmognad
kan hävas genom
växeltemperaturer under groningen. H. W—e.
Grovler, jordbeståndsdel, som
utgö-res av partiklar med kornstorleken
0,002—0,0002 mm (se Jordarter).

P. E.

Grovlera, blandlera, se Jordarter.

Grovmo, mineraljord med kornstorlek

0,2—0,06 mm (se Jordarter).

Grovtarm, se Digestionsorgan.

Grund, se Byggnadsgrund och
Grundläggning.

Grundförbättring. Hit höra sådana
åtgärder, som gynnsamt påverka
jorden under en längre följd av år
såsom torrläggning,
betesförbättring, nyodling, stenröjning,
grund-kalkning och påförande av
material i jordförbättrande syfte. —
Grundförbättringsåtgärder äro i
allmänhet kostsamma. Förbätt-

ringsverksamheten kan dock
underlättas genom att staten genom
lantbruksnämnderna lämnar
ekonomisk hjälp. KIK.

Grundförstärkning. Om den
naturliga byggnadsgrunden ej är
tillfredsställande måste en
grundförstärkning göras innan den
egentliga grundmuren uppföres. Dålig
grund utan förstärkning kan bli
orsak till att en byggnad sätter sig
eller blir helt oduglig. I städer och
dylika samhällen där möjligheten
att välja byggnadstomt är liten
måste grundförstärkning ofta
tillgripas trots att
byggnadskostna-derna härigenom kunna ökas i hög
grad. För jordbrukets byggnader
finns det i regel stora möjligheter
att välja tomt. Mera omfattande
grundförstärkning blir därför
sällan behövlig. —
Grundförstärkningen måste göras mera
omsorgsfullt desto sämre den naturliga
grunden och desto tyngre den
blivande byggnaden är. I de allra svå-

Rustbädd av plank.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free