Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundämnen - Gruppsådd - Grupputfodring - Grus - Grusjord - Grustäkt - Gruvlagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
608
Gruppsådd — Gruvlagstiftning
hittills obekanta grundämnen
kunna finnas. Grundämnenas
molekyler äro uppbyggda av en eller flera
likartade atomer, vilka i sin
ordning äro mekaniskt delbara (t. ex.
genom radioaktiv bestrålning och
vissa andra fysikaliska metoder)
i mindre partiklar. Såväl den
oorganiska som den organiska
materien är uppbyggd av grundämnen
och dessas föreningar med
varandra. F.
Gruppsådd, se Sådd.
Grupputfodring användes allmänt
vid utfodring av mjölkkor. Dessa
indelas härvid i ett fåtal grupper
alltefter sitt näringsbehov. Inom
varje grupp utfordras djuren
sedan på samma sätt. Då emellertid
icke gruppens alla djur ha precis
samma behov av foder kommer
grupputfodringen icke att ansluta
sig till det enskilda djurets
foderbehov så väl som sker vid
individuell utfodring. Rbg.
Grus, mineraljord med kornstorlek
20—2 mm (se Jordarter).
Grusjord, se Jordarter och Lösa
avlagringar.
Grustäkt. När grus och sand
tillgodogöras för vägunderhåll,
byggnads-ändamål o. dyl. talar man om
grustäkt. För vilket ändamål gruset än
tages bör arbetet bedrivas efter en
viss plan. Ofta ser man hur utan
egentlig beräkning en grop tagits
upp här, en grop där. Ett sådant
tillvägagångssätt leder till att
tillgodogörandet av gruset efter hand
blir allt besvärligare. Man bör
börja utefter en bestämd linje och
därefter systematiskt på så bred front
som möjligt arbeta sig in i
gruslagret. Angreppslinjen väljes så att
körningen blir så lätt som möjligt
och så att man utan alltför stort
besvär kan befria sig från
stenmaterial som ej tillgodogöres. Grus
och sand som skall användas för
cementarbeten och murbruk få ej
Så här bör ett riktigt skött grustag
se ut......................
.....men absolut inte så här.
innehålla nämnvärd mängd humus.
Då humushalten alltid är störst i
de övre lagren måste det vara
förenat med risk att hämta material
från grunda grus- och sandtag. På
ju större djup materialet kan
tagas desto renare är det i regel.
Genom att omsorgsfullt avlägsna de
övre jordlagren förhindrar man att
underliggande, rena lager
förorenas av nedrasande humushaltigt
material. Bilderna visa exempel på
ett illa behandlat och ett välskött
grustag. Rbg.
Gruvlagstiftning. Den gruvlag av den
3 juni 1938, som nu gäller i
Sverige, trädde i kraft den 1 jan. 1940.
Enligt lagen har varje svensk
medborgare rättighet att
undersöka och bearbeta fyndigheter av
vissa bestämda malmer och
mineral. Den som vill göra sådan
undersökning skall först hos
bergmästaren i distriktet begära
inmutning. Han får då en mutsedel som
ger honom rätt att utföra
undersökningsarbete inom det inmutade
ömrådet mot årlig avgift för
mar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
