Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvlagstiftning - Gruvstolpar - Gruvstöttor - Grynpipig ost - Gryt - Grythundar - Grytpastör - Gråal - Gråbarrsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gruvstolpar — Gråbarrsjuka
609
kens begagnande till ägaren.
Undersökningarna skola vara
slutförda på 3 eller högst 5 år. Visar
det sig att inmutningen innehåller
malm eller mineral av de bestämda
slagen i sådan utsträckning att den
lämpar sig för gruvdrift, beviljas
utmål. Vid detta anvisas mark för
själva gruvdriften samt för upplag
och behövliga byggnader.
Utmåls-förrättning utföres av
bergmästaren och två skiftesgodemän. För all
mark som tages i anspråk liksom
för skada och intrång på
återstående delar av de berörda
fastigheterna skall ersättning betalas
med fulla värdet och hälften
därtill. Besvär över förrättningen
skall anföras hos
kommerskollegium inom 90 dagar. Kronan är
berättigad att deltaga i
gruvföretaget med hälften. Enligt tidigare
lagstiftning var det jordägaren
som hade denna rätt. I stället skall
till jordägaren numera årligen
utbetalas 1 % av värdet av malm
eller mineral, som brutits i gruvan.
Mera än 5.000 kr. per år skall dock
aldrig tillfalla jordägaren. Sedan
driften pågått i 20 år kan denne
icke längre begära någon
utbetalning. Gruvinnehavaren skall också
varje år betala en försvarsavgift
på 10 kr. för varje påbörjad hektar.
Denna delas mellan jordägaren och
Kronan. Betalas icke
försvarsav-giften går rätten till gruvan
förlorad (gruvan sönas) och marken
återfaller utan avgift till
jordägaren. Hus o. d. som ej bortförts
tillfaller Kronan. — Beträffande
stenkol, olja och gas finnes särskild
lagstiftning. Rbg.
Gruvstolpar (eller gruvstöttor,
pit-props, props) användes i gruvor,
huvudsakligen kolgruvor, och är
en betydande exportvara, som
dock år från år uppvisar starka
prisfluktuationer. I medeltal ligger
priset något under sulfatvedens.
De skola vara jämnsågade i båda
ändar, raka och fria från röta.
Däremot får blåyta förekomma.
Det förekommer två
huvuddimensioner, långprops — 10 fot och
däröver — och kortprops. Dessa i
sin tur uppdelas i en stor mängd
dimensioner.
Då såväl fordringarna på
sortering som mätning
sbestämmelserna för gruvstolpar variera
kraftigt bör man noga sätta
sig in i dessas innebörd innan
man avslutar någon affär.
För inmätning av gruvstolpar
finnas av handelskammaren
auktoriserade inmätare. O. E.
Gruvstöttor, se Gruvstolpar.
Grynpipig ost, se Ostsorter.
Gryt, se Jakt, jaktsätt.
Grythundar, se Jakt, jakthundar.
Grytpastör, se Pastörisering.
Gråal, se Al.
Gråbarrsjuka kallas tvenne av två
varandra närstående svampar
förorsakade sjukdomar, den ena på
vanlig tall och bergtall, den andra
på gran. På försommaren angripas
barren på tallens årsskott och bli
efterhand ljusgrå, här och där med
mörkbruna tvärband. Ibland är
barrets nedre del oskadad och
grön. Nästa år bildas
föröknings-organ i långa gråbruna strimmor
längs barren. Dessa avfalla
antingen första eller andra året.
Träd i åldern 10—30 år angripas
mest. I unga jämnåriga bestånd
kan sjukdomen gå fram
epidemiskt. Den nedsätter tillväxten
men har sällan dödlig utgång. —
Granens årsgamla barr bli i sin
helhet bruna och visa senare
längs-gående svarta band. De avfalla
först efter längre tid. Man känner
intet effektivt medel mot dessa
sjukdomar. Th. Lfs.
39 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
