Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräs - Gräsand - Gräsblandat klöverhö - Gräsflyet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gräsand — Gräsflyet
613
Från vänster: Storblommigt småax hos gräs (Svingel) i blomning. Storblommigt småax
före blomningen. Tvåblommigt småax hos gräs (Knylhavre) i blomning. Enblommigt
småax (Timotej).
ten eller fröet är en enrummig,
en-fröig nöt eller hinnfrukt, vars
väggar äro sammanvuxna med ett
fröskal. Fröet har på ena sidan en
lång fåra, bukfåran, som tydligt
framträder hos t. ex. råg och vete.
Fröet innehåller en stor
stärkelserik frövita. — Utbredning.
Gräsen äro utbredda över hela
vår planet, där växter leva i jord.
De omfatta över 3.500 arter.
Gräsens ekonomiska betydelse är
större än någon annan växtfamiljs. Hit
hör nämligen de viktiga
kulturväxterna, vete, råg, korn, havre, ris,
majs m. fl. Vidare föras hit
betesgräs och slåttergräs som sedan
urminnes tider varit en viktig del av
kreatursfodret. Växtsättet är
ofantligt varierande. Med hänsyn
till skottutveckling och
användbarhet talas om höggräs och
låggräs eller bottengräs. De förra
ha ett flertal höga, bladbärande
strån och lämpa sig för slåtter,
de senare ha flerårig riklig, kort
eller krypande skottutveckling och
lämpa sig för bete eftersom
bladrosetterna komma att utgöra en
stor andel. Vissa gräsarter ha
snabb återväxt, t. ex. ängsgröe,
hundäxing, andra ha klen eller
ringa återväxt t. ex. timotej.
Klippning eller avbetning av
anlagda, ej utvecklade skott
föranleder vissa gräs till livlig
an
läggning av nya skott. Tidig
avbetning eller tidig slåtter av
betesvallar är därför att förorda. ■—
Gräsens krav på växtnäring är i
allmänhet stort, men då de ingå i
blandning med klöverarter blir
deras kvävebehov till viss del
tillgodosett genom klöverns
kvävesam-lande förmåga. Gräs i renbestånd
behöva tillskott av kväve för god
utveckling och de benämnas
därför ibland ”tärande” växter i
motsats till klöver, som är ”närande”.
Odling av gräs för slåtter och bete
sker i regel i blandning med
klöverarterna. Fodervärdet hos
fodergräsen växlar med åldern. I
ungt stadium äro fodergräsen rika
på smältbara kolhydrater,
äggviteämnen och amider, varför väl
gödslade betesvallar under
försommaren äro i stånd att underhålla
god mjölkproduktion och tillväxt
utan tillskottsfoder, men då gräsen
bli äldre och stråbildningen
rikligare minskas smältbarheten.
Välbärgat, tidigt slaget gräshö är ett
hälsosamt och näringsrikt foder
för nötkreatur och hästar. Som
grönfoder är det användbart till
alla djur. Spätt gräs ätes gärna av
svin. KIK.
Gräsand, se Jakt, villebrådsarter.
Gräsblandat klöverhö, se Hö.
Gräsflyet, ett företrädesvis i södra
Norrland uppträdande nattfly med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
