Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräsmatta - Gräsmjöldagg - Gräsnejlika - Grästetani - Grästorv - Grästrips - Grästång - Gräsväxtlig - Grävling - Grävning - Grävningslista - Gröe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gräsmjöldagg — Gröe
615
vältning ske. Då gräset nått ca 1
dm höjd slås gräsmattan ett par
gånger å rad med lie, varefter
gräsklippningsmaskin kan
användas. Skulle några grässorter
ut-vintra, sker hjälpsådd tidigt på
våren såsom förut omtalats. •—
När gräset i mattans kanter bildat
fast vall, skäras kanterna efter ett
utlagt snöre. Dylik kantskärning
bör sedermera verkställas tid efter
annan. Allt flerårigt ogräs måste
omsorgsfullt bortrensas. De flesta
av dessa ogräs bekämpas lättast
genom att gräsmattan sprutas med
ett lämpligt hormonderivat som ej
skadar gräset men dödar t. ex.
maskrosor. För att hålla
gräsmattan grön och frodig måste lätt
övergödsling med salpeter ske 2 å 3
gånger under sommaren. Vattning
bör ej ske förrän torkan satt in
på allvar, ty vattnar man för tidigt
och ofta, gå växtrötterna ej på
djupet utan stanna i ytlagret.
Äldre gräsmattor med djupt
rotsystem kunna vattnas efter behov.
— Skulle med tiden allt för
mycket ogräs komma in eller
gräsmattorna bliva mossiga, är det bäst
att tidigt om hösten plöja eller
gräva upp mattan, avlägsna
fleråriga ogräsrötter och påföra ny
jord och brunnen gödsel. KIK.
Gräsmjöldagg, på sädesslag och en
mängd andra gräs förekommande
art av mjöldagg (se d. o.), som
dock består av flera för olika
grässlag anpassade raser. Den bildar
först gråvita, sedan ljust gråbruna
dynor med inlagrade små
brunsvarta kulor. Mest angripas
plantornas nedre, starkare beskuggade
delar, stundom dock även axen.
Angripna blad gulna och vissna.
Sjukdomen befordras av skuggigt,
fuktigt läge, tätt bestånd,
kväveöverskott och (beträffande
vårsäden) sen sådd. Th. Lfs.
Gräsnejlika, se Trift.
Grästetani, se Beteskramp.
Grästorv, se Torv.
Grästrips, se Tripsar.
Grästång, se Bandtång.
Gräsväxtlig har blivit ett allt mer
använt uttryck för sådan jord där
baljväxter och gräs trivas och få
god utveckling.
Grävling, se Jakt, villebrådsarter.
Grävning. Om prestationer vid
grävning, se Arbetsmängder och
Schaktning.
Grävningslista. Vid uppgrävning av
ett dike eller en kanal uppgöres en
grävningslista med uppgift om
dikets eller kanalens dagbredd, djup,
bottenbredd samt släntlutning vid
vissa punkter. Listan tjänar som
ledning vid grävningsarbetet.
Gröe, (Poa), ett släkte bland gräsen
med små, platta, skarpkantade och
borstlösa småax, samlade i vippa.
Bladen vikta i knoppläget och
därför med tydlig köl, åtminstone i
spetsen, släta och glatta.
Hithörande gräs äro låga eller
medelhöga, med ett undantag fleråriga
samt ofta viktiga vallgräs, ej minst
för betesmarker. — Ängsgröe (P.
pratensis) är vårt vanligaste och
mest eftersträvade gräs i
betesmarker liksom även i fleråriga
slåtter-vallar. Genom långa underjordiska
utlöpare, liksom hos kvickroten, har
det stor spridningsförmåga i det
att bladskott utbildas från
utlöpar-nas leder. Stråets längd växlar med
växtvillkoren och bladen äro
jämnbreda, i spetsen båtlikt hopdragna.
Snärpet (hinnan vid bladbasen) är
kort och tvärhugget. Gräset är
mycket formrikt. — Ängsgröe kan
växa på olika slags jordar men
trivs bäst på mullrik, ej torr jord.
Under de första åren efter frösådd
utvecklas ängsgröen långsamt,
varför man måste taga med i
fröblandningen även gräs med
snabbare utveckling, om också
ängs-gröens överhandtagande i
vallbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
