Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gurkfläcksjuka - Gurkröta - Gyllenlack - Gypsophila - Gyttja - Gyttjehumus - Gångart - Gårdfarihandel - Gårdskräppa - Gåskarl - Gåsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
Gurkröta — Gåsskötsel
kvällarna, undvika stora skillnader
mellan dag- och nattemperatur,
behandla plantorna med
svavelpreparat, förstöra angripna växtdelar,
desinfektera hus, bänkar och jord
(eventuellt byta jord) samt beta
fröet. Th. Lfs.
Gurkröta, svampsjukdom på gurka.
Frukten ruttnar och överdrages
med ett smutsigt rödaktigt täcke.
Bladen få stora, sammanflytande,
torra fläckar. Bekämpas som
gurkfläcksjuka (se d. o.). Th. Lfs.
Gyllenlack, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Gypsophila är ett släkte bland
nejlikväxterna (familjen
Caryophylla-ceae). Som vilda förekomma två
arter sällsynt hos oss, däribland
Gypsophila fastigiata, såpört (se
d. o.); ofta odlade äro G.
panicu-lata, brudslöja och G. elegans,
gipsört. D. L.
Gyttja, se Lösa avlagringar.
Gyttjehumus, se Humus.
Gångart, hästens rörelseformer, se
Skritt, Trav, Galopp.
Gårdfarihandel bedrives av
kringresande personer som utbjuda
medförda varor. För att få idka
gårdfarihandel fordras tillstånd av
länsstyrelsen i det län där
försäljningen skall ske. Sådant tillstånd
erhålles icke för utlänning.
Gårdskräppa, se Syra.
Gåskarl, gåshanen.
Gåsskötsel. Gåsskötseln i vårt land
har icke längre samma omfattning
som förr. Numera förekommer den
mest i södra, mera sporadiskt i
mellersta Sverige. Vår tama gås
härstammar från grågåsen, som
häckar i Nordeuropa. Gässen
hållas för köttproduktion samt för
fjäder och dun, som äro värdefulla
biprodukter. Följande gåsraser
förekomma i landet: Skånegåsen, en
lantras som förekommer mest i
södra Sverige. Den har
horisontellt buren kropp, näbbfärg
orange
gul och benfärg orangeröd. Färg
vit med brungrå teckningar å
huvud, hals, ryggens
skulderpar-ti, lårens yttersidor samt
stjärtfjädrarna. Det är en härdig,
snabbvuxen och lättgödd ras, som
lämnar de finaste slaktprodukter.
Fullväxta djur väga: hane 8, hona
6,5 kg. Skånegässen lägger 15—20
ägg per år. Honan ruvar och
ungarna äro härdiga och
snabbvuxna. — Ölandsgåsen liknar
skånegåsen, men är betydligt mindre
än denna. Hanens vikt är 5,
honans 4,5 kg. Rasen är mycket
förnöjsam och passar även där betet
är dåligt. Honan lägger 10 till 12
ägg per år, som hon själv ruvar.
Köttkvaliteten är fin. —
Emden-gåsen härstammar från trakten
omkring staden Emden i Tyskland.
Den har en stor, kraftig, högt
buren kropp med lång hals. Ben och
näbbfärgen är ljusröd, ögonfärgen
blå och fjäderfärgen helvit.
Em-dengåsen är snabbvuxen, men ej
lättgödd. På grund av grov
benstomme är slaktprodukten icke
av högsta kvalitet. Honan lägger
20—30 ägg, men ruvar sällan. Vikt:
hane 8, hona 7 kg. —
Toulousegå-sen är en fransk ras med djupt
nedhängande bröst- och bukveck.
Kroppen bäres nästan horisontellt.
Näbben är köttfärgad, benen
gulröda, fjäderfärgen grå. Honan
lägger 30—40 ägg per år, men ruvar
sällan. Rasen är mycket
snabbvuxen och lättgödd, köttet fint i
smak, men något mörkt i färg. —
Italiensk gås. Denna ras anses vara
en korsningsprodukt av inhemska
gäss och Emden m. fl. Den har
smal, fin konstitution med högt
buren kropp och lång, smal hals.
Vidare har den gul näbb och
rödorange benfärg. Ögonen äro blå
med gul ring och fjäderfärgen vit.
Honan lägger 40—60 ägg per år
och ruvar ej. Det är en snabbvuxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
