- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
632

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödselvattenspridare - Gödselvård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

632

Gödselvård

Urinmyllare.

som vätskeytan sjunker, minskar
arbetsbredden. Rörspridarna ha ett
rör som från tunnan går lodrätt
och i nederändan på detta ett våg-

hindras så långt som det är
möjligt. Härför fordras täta golv i
djurstallarna samt gödselstad med
fast och tät botten samt täta
ledningar för urinen. Helst bör urin
och fast spillning åtskiljas, såvida
man inte använder inströ av
superfosfat i gödselrännorna. —
Beroende på om fast och flytande
spillning tillvaratagas gemensamt eller
var för sig, erhåller metoden för
gödselns tillvaratagande
benämningen strömetoden eller
urin-brunnsmetoden. Med hänsyn till
vilket ströslag som användes talar
man om halmströ- resp,
torvströmetoden. Vid olika
gödselvårdsme-toderna tillvaratagas pr ko och år:

Gödselvård Kväve (N) kg Fosfor (P) kg Kalium (K) kg

Halmströmetoden 45 10 45

Torvströmetoden 55 10 50

Urinbrunnsmetoden 60 10 60

rätt spridarerör med ett antal hål.
Äro hålen väl borrade och lagom
stora blir spridningen jämnare än
med bladspridare. För att slam ej
skall täppa till hålen måste
gödselvattnet silas. Detta kan ske vid
påfyllningen genom att en påse av
gles säckväv hänges ned i
påfyll-ningshålet och gödselvattnet får
rinna genom denna påse.
Urin-myllaren har ett antal höga och
smala billar som leda urinen direkt
ned i jorden. Med hänsyn till
skör-deökningen har spridningen av
gödselvattnet eller urinen med
urinmyllare visat sig överlägsen alla
andra metoder. Rbg.

Gödselvård. I färsk spillning lämnar
ett nötkreatur i genomsnitt pr år
60 kg kväve (N), 10 kg fosfor (P)
och 60 kg kalium (K). Genom
mindre lämpligt tillvaratagande
och lagring kan en stor del av
detta växtnäringsinnehåll förloras
genom avdunstning, urlakning och
bortrinning. Detta bör givetvis för-

Vid urinbrunnsmetoden återfinnes
av kvävet ca hälften och av kalium
något mera i urinen. — Under
senaste åren har tillkommit en ny
av statsagronom Franck lancerad
gödselvårdsmetod benämnd
”Håls-näsmetoden”. Vid denna användes
som strö till hackelse skuren halm
i mängder om 5 kg pr ko och dag.
Efter varje utgödsling strös i
gödselrännorna pulverformigt
superfosfat i givor om minst ett halvt
kg pr djur och dag. Hela
blandningen av träck + urin +
superfosfat + ströhalm komposteras på
en mycket enkel gödselstad, som
endast består av en fast, tät
botten. Hålsnäsmetoden kan även
kompletteras med tillförsel av
kalkkväve uti gödselstaden och
användes härav V2—1 kg pr djur och
dag. Genom denna
kväveinblandning aktiveras de mikrobiologiska
processerna i stallgödseln. Vid
Hålsnäsmetoden kan man även
inblanda kalisalt vid stallgödselns ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free