Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmbränning - Halmelevator - Halmfläkt - Halmgödsel - Halmkupa - Halmpressar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halmelevator — Halmpressar
643
att bränna halmen. Det är till stor
nackdel för jordens
mullförsörj-ning. Bränning av t. ex.
höstvete-halm från 1 hektar medför:
1) att jorden går miste om ett
mulltillskott motsvarande en
tillförsel av 17—20 ton
stallgödsel pr hektar;
2) att kvävet i halmen frigöres
och går upp i luften. Förlusten
motsvarar ca 180 kg 15,5 %
kvävegödsel pr hektar;
3) att en del av halmens kalium
kan uppgå i gasform;
4) att en alltför kraftig och
skadlig anhopning av växtnäring
uppstår på förbränningsplatsen.
Av vad här anförts framgår, att
halmbränning är ett mycket
tveeggat svärd för jordbruket. G. S.
Halmelevator, se Elevator.
Halmfläkt, se Transportfläktar.
Halmgödsel. Genom mikrobers
verksamhet kan till hackelse skuren
halm överföras till gödsel. För att
av halmhackelsen få en fullgod
gödsel inom rimlig tid erfordras
tillförsel av 7 kg kväve (= 40 kg
18-procentigt kalkkväve), 20 kg
fosforgödsel och ungefär 3000 liter
vatten pr 1000 kg halm.
Gödselvatten är också användbart för
sönderdelning av halm till gödsel.
— Under hela tiden
sönderdelning-en pågår i halmhögen bör tillses,
att den är jämnt och lagom fuktig.
— Ett enklare sätt att göra
halmgödsel är att strö ut halm i
rastgårdar och mjölkfållor enligt en
av Statens Försöksgård Lanna
ut-experimenterad metod. Genom
nederbörden och djurens spillning
blir halmen fuktig. Detta liksom
djurens tramp gör att
omsättningen kommer i gång. Halmen kan
sedan läggas i kompost där
omsättningen fortsättes. G. S.
Halmkupa, se Kupor under Bisköt-
sel.
Halmpressar användes för att pressa
samman lös halm. Vanligen får
pressen taga emot halmen direkt
från tröskverket men den kan
också användas fristående. Alltefter
hur hård pressningen göres skiljer
man mellan löspressar och
hård-pressar. Den sista typen användes
också för pressning av hö. Man har
dock även särskilda höpressar av
enklare konstruktion. Dessa bruka
drivas för hand under det att de
egentliga halmpressarna äro
maskindrivna. Halmens pressning
spar mycket lagringsutrymme.
Opressad halm i lada skulle
sålunda väga endast 25—30 kg per kbm.
Efter pressning i en vanlig liten
löspress stiger kbm-vikten till 30
—60 kg. En stor löspress kan öka
vikten till 50—75 kg och en
hårdpress till 125—200 kg per kbm.
Halmpressarna kunna också
användas för kortare transport av
halmen från tröskverket. Halmbalarna
tryckas härvid i en lång bana från
pressen ut på ett par glidskenor.
Halmpressarna arbeta med hjälp
av en kolv som rör sig fram och
tillbaka i pressrummet och en
pac-kare som rör sig vinkelrätt mot
kolven. Den går ned då kolven går
tillbaka och klämmer från en tratt
ned halmen mot pressrummets
botten. Löspressarna ha vanligen
automatisk bindning av balarna. I
hård-pressarna brukar bindningen göras,
Hårdpress för halm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
