Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmpressar - Halmpressgarn - Halmskakare - Halsinflammation - Halskatarr - Halsram - Halvblodshästar - Halvfet ost - Halvgenomtränglig - Halvgräs - Halvträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
Halmpressgarn — Halvträda
för hand med järntråd. — De
vanliga halmpressarnas kraftbehov är
ganska litet. En löspress som
lämnar 90 cm breda balar kräver 1,5—
2 hästkrafter. För en 150 cm press
kräves 3—5 hästkrafter. Rbg.
Halmpressgarn, se Skördegarn.
Halmskakare, se Tröskverk.
Halsinflammation, halskatarr, brukar
en inflammation i halsens luftvägar
benämnas. Det är vanligen svalgets
slemhinna jämte angränsande
delar, särskilt då luftstruphuvudet,
som inflammerats. Sjukdomen är
vanligast hos häst, hund och svin.
Orsaker är bakterieinfektioner av
olika slag, kvarka osv. Andra
gånger är ett virus (se d. o.)
orsaken (ex. ”smittsam hosta”). Dålig
luft med urin- och gödselstank
(ammoniak) samt andra retande
ämnen kunna även framkalla en
halsinflammation. Däremot torde
avkylning spela en mycket
underordnad roll för sjukdomens
uppkomst. Sjukdomen brukar börja
med att aptiten blir sämre eller
upphör, en torr hosta börjar
uppträda, temperaturen stiger hastigt
och brukar hålla sig över 40°.
Hästar stå och sträcka halsen och vid
tryck över struphuvudet utlösas
hostanfall, svårighet att svälja
brukar tillstöta och fodret kan
ibland komma tillbaka genom näsa
eller mun. Ett tjockt varliknande
flöde brukar efter några dagar ses
i näsborrarna, ibland är andningen
besvärad. — Svinen bli vanligen
mycket sjuka, temperaturen är
mycket hög och andningen är
besvärad. Från slemhinnan
avsöndras rikligt med segt slem, som
vanligen kräkes upp med jämna
mellanrum. — Symtomen hos hund bli
ungefär desamma. Hos dessa djur
äro oftast tonsillerna inflammerade
samtidigt. — Behandlingen
inriktas på att få värme över
svalgom
rådet. Huden kan på häst här
gnidas in med terpentin,
kamferlini-ment, senapssprit osv. Lämpligt
är att anlägga ett våtvarmt omslag
(se Omslag) eller kanske bättre ett
fårskinn med ullen mot huden.
Stallet ventileras, drag undvikes.
Åt svin ges kräkmedel för att
slemmet skall avlägsnas. Dhl.
Halskatarr, se Halsinflammation.
Halsram, se Bindsle.
Halvblodshästar, korsningsprodukter
av fullblod och andra hästar av
varmblodigt slag i avsikt att få
fram de mest värdefulla
egenskaperna. Halvblodshästar äro
exempelvis hannoveranare, ostpreussare
m. fl., (se Hästraser). Dhl.
Halvfet ost, se Ostsorter.
Halvgenomtränglig, se
Semipermea-bel.
Halvgräs kallas de växter, som bilda
familjen Cyperaceae bland de
en-hjärtbladiga växterna. Till det
yttre påminna halvgräsen mycket
om gräsen men anses ej vara
närmare besläktade med dessa.
Stjälken (strået) har leder endast
nedtill och är fylld av märg.
Bladsli-dorna äro oftast slutna,
rörformi-ga. Blommorna ha intet eller
endast obetydligt hylle, äro en- eller
tvåkönade och sitta samlade i ax;
antalet ståndare är vanligen 3,
pistiller 1. Frukten är en nöt
(fröskalet ej som hos gräsen hopvuxet
med fruktväggen). Halvgräs
förekomma över hela jorden med
sammanlagt omkring 2.600 arter
fördelade på 80 släkten. (I Sverige 130
arter och 8 släkten). Flertalet
föredra fuktiga ståndorter. I
människans hushållning spela halvgräsen
trots sin vanlighet föga roll; som
foderväxter ratas de ofta av
djuren. — Av svenska halvgräs böra
nämnas ag, säv, starr och ängsull
(se dessa ord). D.L.
Halvträda, se Träda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
