Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Handelsgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handelsgödsel
649
dem till det andra organet som i ett
underskottsområde fördelar dem
på detaljhandlarna. För frukt och
potatis är det vanligt att en större
partihandlare inför varan till
större konsumtionsorter för att där
sälja den till ”smågrossister”,
vilka i sin tur sälja till
detaljhandlare. — Den strävan till
uppbyggande av storföretag som utmärker
bl. a. industrien har inte heller
lämnat handeln oberörd. Man kan
härvid urskilja två
utvecklingslinjer. Den ena går ut på att ett
företag växer ut i sidled genom att
flera mindre företag med samma
slags rörelse förenas. Exempel
härpå kan man finna inte minst
in-nom jordbrukarnas ekonomiska
föreningsrörelse. Många små
mejeriföreningar ha t. ex. där gått
upp i en större förening för att
genom rörelsens samling till en plats
utnyttja stordriftens fördelar. Den
andra utvecklingslinjen går ut på
att företaget växer i djupet, dvs.
att ett och samma företag följer
varan allt närmare konsumenten.
Ett nära liggande exempel på
detta har man i slakteriföreningarna.
Före föreningsrörelsens stora
genombrott kunde det hända att en
slaktdjursförsäljningsförening
slaktade djuren i ett förhyrt slakteri
och sålde köttet till en
charkute-rist. Denne i sin tur sålde
charkute-rivaror till detaljhandlaren.
Numera finnas föreningar som taga emot
sina medlemmars djur, slakta i
eget slakteri, förädla köttet i egna
fabriker och sälja de färdiga
varorna i egna butiker. — I fråga
om handelns verksamhetsområde
skiljer man mellan inrikeshandeln,
som försiggår inom landets
gränser och utrikeshandeln. Den senare
kan delas upp i importhandel och
exporthandel, som föra in varor
från utlandet eller utföra inhemska
varor till främmande länder.
Mel-lanhandel utmärkes av att det egna
landet köper varan från ett
främmande land och säljer den till ett
annat. Den s. k. transitohandeln
är ej någon handel i egentlig
bemärkelse. Den medför nämligen
ingen handelsvinst för det egna
landet utan detta endast svarar för
transporter och dylikt när varan
passerar igenom på väg från ett
främmande land till ett annat.
Rbg.
Handelsgödsel (konstgödsel, se d. o.,
köpgödsel) kallas i handeln
förekommande kväve-, fosfor- och
kaliumgödselmedel. Innehålla
dessa gödselmedel endast ett
växtnäringsämne, kallas de ensidiga
eller enkla. I analogi härmed talar
man om tvåsidiga
handelsgödselmedel, som innehålla tvenne
näringsämnen, samt tresidiga eller
allsidiga, vilka innehålla samtliga
de näringsämnen, kväve (N),
fosfor (P) och kalium (K), som
bruka behöva tillföras marken.
Tvåsidiga och tresidiga gödselmedel
benämnas också sammansatta
gödselmedel.
I. Enkla
handelsgödselmedel: kvävegödselmedel,
fosforgödselmedel,
kaliumgödselmedel (se dessa ord).
II. Sammansatta
handelsgödselmedel eller blandgödselme-d e 1 (se d. o.).
Jordens eget näringsförråd jämte
ur luften genom baljväxter och
kvävesamlande bakterier samt i
stallgödsel tillförd näring räcker i
allmänhet icke för fullgoda
skördar. Därutöver erforderlig
växtnäring tillföres med handelsgödsel
— regulatorn för kulturväxternas
försörjning med näringsämnen. En
rationell användning av
handelsgödsel är en av förutsättningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
