Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemslöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
Hemslöjd
emellertid på väg att utplånas, när
industrialismen kom i mitten på
1800-talet, och hemmen
översvämmades av maskinellt framställt
krafs, nickelserviser, trådgardiner,
mönstrade plyschvävnader m. m.
Känslan för materialet och
färgernas renhet försvann tillsammans
med kunnigheten i alla slags
han-daslöjder. — Omslaget började i
slutet på 1800-talet, då konstnärer
och andra började få upp ögonen
för det värdefulla i den gamla
svenska bygdekulturen och dess
heminredningsideal. Även
hushållningssällskapen insågo hemslöjdens
betydelse och dessa samverkande
orsaker ledde till att
hemslöjdsföreningar kommo till stånd på allt
flera håll. År 1912 bildades en
riksorganisation av samtliga
hemslöjdsföreningar, till vilken 34 st.
lokalföreningar (år 1948) anslutit
sig. Denna organisation är Svenska
Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund som har till uppgift att på
olika sätt främja den svenska
hemslöjden och dess utveckling.
Förbundet åtnjuter statsanslag. Inom
hemslöjdsverksamheten ha överallt
i bygderna behjärtade män och
kvinnor offrat tid, intresse och
krafter för bevarandet och
upprätthållandet av denna gren av den
svenska folkkonsten. — Det nu
följda programmet för
verksamheten lades upp redan vid starten. I
korthet kan det sammanfattas
sålunda: Tillvaratagande av den
gamla folkkonsten medelst
samlingar, fotografering och
beskrivning samt kopiering och
omsättning av denna för nutidens bruk,
meddelande av undervisning
genom kurser och rådgivning åt
bygdens folk samt försäljning av
slöjden för att härigenom skaffa
förtjänst åt tillverkarna. Även
tillvaratagandet av bygdens eget
ma
terial, såväl ull som lin, har stått
på hemslöjdens program sedan
första stund. Härigenom har många
specialiteter kommit att leva kvar
och manar till efterföljd, t. ex.
Gotlandsull och Ångermanlandslin,
var i sitt slag utsökta exempel på
väl tillvarataget material. De
kurser som hållas i landet ägnas
först och främst åt vävning, men
även åt materialkännedom,
spå-nad, knyppling, stickning, broderier
samt åt olika sorters manlig slöjd
såsom smide, korgflätning, träslöjd
m. m. Kurserna äro antingen
ambulerande eller fasta och pågå
mestadels i 4—6 veckor. En del
kurser äro dock betydligt kortare,
och hit hör exempelvis sådana i
spånad, halmflätning, växtfärgning
m. m., vilka kunna avverkas på
några få dagar. Genom
hemslöjdsaffärerna lämnas råd och
anvisningar ifråga om tillverkning,
bedömning av alster, ordnande av
utställningar m. m. M. H.
Saluslöjden är intimt
förbunden med husbehovsslöjden. Mycket
tidigt visade det sig, att vissa
trakter kunde producera långt mer av
en del varuslag än man hade behov
av hemma eller rimligtvis kunde
lägga upp i förråd. Det blev då
vanligt att tillverka små varulager,
vilka såldes genom gårdfarihandel
och på marknader. De bygder,
där saluslöjden framför allt
kommit att betyda mycket, äro sådana
som ha små jordbruksenheter, där
innehavarna få lov att skaffa sig
andra inkomster än enbart den,
som jorden ger. Hemslöjd är ett
tillverknings sätt och betecknar ej
en stil och ej heller bestämda
varuslag. Det är allt sådant som
tillverkas i hemmen, som kan göras i
hemslöjdsmässig tillverkning vilket
alltså ej innebär speciella mönster
eller färgsammansättningar. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
