Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjul - Hjulbent - Hjulräfsa - Hjultraktor - Hjälp- och nödfodermedel - Hjälplån - Hjärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
Hjulbent — Hjärna
rengöras efter såväl gödselkörning
som annan nedsmutsning. N—g.
Hjulbent kallas den benställning, där
hasarna stå längre från varandra
än normalt. Ofta äro hjulbenta
hästar marktrånga och tåtrånga, dvs.
hovarna ha flyttats närmare
varandra än normalt medan tårna
vridits inåt (se Hästens exteriör).
Dhl.
Hjulräfsa, se Hästräfsor.
Hjultraktor, se Traktor.
Hjälp- och nödfodermedel. Under
missväxtår, då införsel av foder
från utlandet varit avbruten, har
en del foder skördats som i vanliga
fall icke kommer till användning i
störré utsträckning. Hit hör bl. a.
löv och renlav samt mossa och
ljung. Ljung och mossa äro bägge
mycket näringsfattiga och
tillgripas endast i yttersta nödfall. Löv
däremot är ett ganska bra
fodermedel, som skulle kunna skördas
mera allmänt även under bättre år,
om icke skördearbetet vore så
tidsödande. Lövtäkt i större skala lär
icke heller vara nyttig för skogen.
Bäst är lövet från asp, rönn, björk,
sälg och al. Det sämsta lövet ger
ek, bok och hassel. Lövet bör
skördas i juli—augusti. Det passar
bäst för får, getter och hästar.
Fo-dermedelstabellen i slutet av Band
IV anger fodervärde och
sammansättning av vissa hjälpfodermedel.
Rbg.
Hjälplån, se Statens låne- och
bidragsverksamhet, social
kredit-givning.
Hjärna, kroppens högst
utdifferentie-rade organ. Hjärnan bildar
tillsammans med ryggmärgen centrala
nervsystemet, medan nerverna ute
i kroppen utgöra perifera
nervsystemet. Hjärnan delas i stora och
lilla hjärnan samt förlängda
märgen. Stora hjärnan är delad genom
en längsgående fåra i två hemi-
Hästens hjärna sedd underifrån (visande
h järnnerv er nas utgångsställen). 1
luktkolvarna, varifrån luktnerverna utgå, 2
synnerven, 3, 4, 6 ögats rörelsenerver, 5
tril-lingnerven, 7 ansiktets rörelsenerv, 8
hörselnerven, 9 tungsvalgnerven, 10
lungmag-nerven, 11 binerven, 12 tungmuskelnerven,
K förlängda märgen.
sfärer. Lilla hjärnan ligger bakom
stora hjärnan och under denna
förlängda märgen, som förenar
hjärnan med ryggmärgen. Stora
hjärnans yta är veckad, försedd med
s. k. hjärnvindlingar, varigenom
ytan ökas. Antalet vindlingar ökar
i proportion till de olika
djurgruppernas förstånd. I hjärnan finnas
hålrum, ventriklar, som stå i
förbindelse med den s. k.
centralkanalen i ryggmärgen. Hela detta
kanalsystem är fyllt med en vätska. I
stora hjärnan finnas centra för
sinnesfunktionema, såsom lukt,
smak, syn, hörsel m. m. Lilla
hjärnan är säte för balanssinnet. I
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
