Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärna - Hjärn- och hjärnhinneinflammation - Hjärnsjukdomar - Hjärntuberkulos - Hjärnvattusot - Hjärta - Hjärtblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjärn- och hjärnhinneinflammation — Hjärtblad
671
längda märgen finnas livsviktiga
centra för bl a. andning, blodtryck
och puls. Dhl.
Hjärn- och hjärnhinneinflammation
förekommer ej så ofta hos djuren
med undantag för hund och svin.
Sjukdomen kan emellertid
uppträda hos alla djur. Hos häst synes
lidandet vara vanligast i åldern 2—
6 år. Diagnosen är dock svår och
flera andra sjukdomar kunna
förväxlas med detta lidande, t. ex.
förgiftning med alsikeklöverrikt
foder, hjärnvattusot m. fl. Hos
nötkreatur är tuberkulos hjärn- och
hjärnhinneinflammation ganska
vanlig (se H järntuberkulos). —
Hundens hjärn- och
hjärnhinneinflammation kommer ofta i
anslutning till valpsjuka (se d. o.),
särskilt inom vissa raser, ex. spetsar.
Symptomen äro skiftande men
ap-titlöshet, slöhet, feber, depression,
oro, tvångsrörelser, krampanfall,
raserianfall, förlamning och
mus-keldarrningar bruka uppträda i
samband med lidandet. Sjukdomen
brukar ofta leda till döden. Dhl.
Hjärnsjukdomar. — Blodöverfyllnad
i hjärna och hjärnhinnor
förekommer vid solstyng och hettslag
under varma, soliga sommardagar.
Djuret föres till skuggig plats,
varefter huvudet baddas med kallt
vatten eller våta säckar. Sjukdomen
ses ej så sällan på kor, som
packats tätt i järnvägsvagnar och
transportbilar. — Blodbrist i
hjärnan förekommer efter större
blödningar. — Bölder i hjärnan ses
någon gång i samband med s. k.
kastad kvarka (se d. o.). —
Hjärnblödningar äro hos djuren ej så vanliga
som hos människa. —
Hjärnskak-ning uppkommer efter stötar och
slag med eller utan brott på
skallbenen. — Svulster i hjärnan äro ej
alltför ovanliga företeelser. —
Parasiter i hjärnan förekommer hos
får, då sjukdomen kallas
kring-sjuka (se Inälvsparasiter). —
Beträffande hjärnvattusot se d. o.
Dhl.
Hjärntuberkulos förekommer
framför allt hos nötkreatur som följd
av en allmän spridning
(generalisering) i kroppen. De tuberkulösa
processerna ha vanligen sitt säte
i hjärnhinnorna på hjämbasen,
men tuberkulösa knutor kunna
även uppträda inne i
hjärnsubstansen. Symtomen äro
tvångsrörelser, raserianfall, vacklande, osäker
gång, djuren stå och trycka mot
krubban och bli slutligen liggande
utan att kunna resa sig.
Hjärntu-berkulosen kan komma med
plötsliga symtom eller mera smygande.
Vid diagnosen kan lätt förväxling
ske med foderförgiftning där
nervgifter resorberats. Dhl.
Hjärnvattusot, ökning av
vätske-mängden i hjärnans ventriklar (se
Hjärna) med tryck på
hjärnsubstansen (se Dumkoller).
Hjärta, se Blodomlopp med organ.
Hjärtblad benämnas fröväxternas
första blad. De utvecklas från
groddens hjärtbladsanslag och äro
till antalet oftast två (hos
två-hjärtbladiga växter eller
dikotyle-doner) men hos gräsen och andra
s. k. enhjärtbladiga växter
(mono-kotyledoner) ett och hos
barrträden vanligen flera. I allmänhet äro
hjärtbladen gröna och köttiga och
av annan, vanligen enklare form
än de övriga bladen. Hos
ärtväxterna äro hjärtbladen (= frönas
båda ”halvor”) starkt förtjockade
och innehålla upplagsnäring för
den unga groddplantan. I många
fall framträda hjärtbladen aldrig
ovan jordytan; bl. a. är detta
fallet hos gräsen, där hjärtbladet
tjänstgör som groddens
uppsug-ningsorgan för näring ur frövitan.
D.L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
