Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtfrekvens - Hjärtförlamning - Hjärtröta - Hjärtsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
Hjärtfrekvens — Hjärtsjukdomar
Hjärtfrekvens är antalet hjärtslag
(pulsslag) per minut. Normala
värden äro för häst 30—40, föl 40—55,
nöt 60—80, större kalv 80—110,
svin 60—100, får och get 60—90,
hund 70—100, katt 100—130,
människa omkring 70. Hfld.
Hjärtförlamning eller hjärtslag se
Hjärtsjukdomar.
Hjärtröta kallas en sjukdom som
förekommer på alla slags betor och
yttrar sig i att de nya bladen i
bladrosettens mitt svartna och dö.
Förstörelsen fortskrider utåt, så
att ofta alla blad gå under. Senare
kunna små nya bladrosetter bildas
i krans kring den förstörda. I svåra
fall tillkommer torröta med
sprickbildning kring rothalsen och nedåt
sidorna.
Hjärtröta förorsakas av
bristande tillgång på bor.
Sjukdomen gör sig starkast
gällande efter riklig kalkning och
under torra somrar. Den kan
förebyggas genom att per ha tillföra
jorden 15—30 kg borax, som
inblandas i konstgödseln. Det är
dock ej lämpligt att blanda borax
med ammoniumsulfat eller
kalk-ammonsalpeter, emedan det då är
risk för ammoniakförluster.
Större doser äro farliga. Besprutning
med boraxlösning (20 kg i 1.000
1 vatten pr ha) kan stoppa en
begynnande skada. — Chilesalpeter
innehåller små mängder bor och
därpå beror kanske delvis dess
överlägsenhet vid gödsling till
betor. KIK.
Hjärtsjukdomar. Hjärtat skall
ständigt arbeta som ett pumpverk och
driva blodet runt omkring i
kroppen (se Blodomlopp med organ). I
samband med hårt kroppsarbete,
vid febersjukdomar m. m. blir
hjärtats arbete ökat, men så länge det
ökade arbetet ej överskrider
hjärtats förmåga märkas inga
sjukdomssymptom. Blir ansträngningen
alltför hård, kan ögonblicklig död
i hjärtförlamning (eller s. k.
hjärtslag) inträffa. Detta inträffar
givetvis lättare, om hjärtat är
försvagat genom något annat
hjärt-lidande. I samband med
infektionssjukdomar och vissa förgiftningar
kan hjärtmuskulaturen taga skada
och slagkraften nedsättas. Man
talar då om hjärtsvaghet. Denna kan
även uppkomma vid
överansträngning, vilket ej är ovanligt hos häst
och jakthund. En ko, som större
delen av året står bunden, får
mycket otränat hjärta. Drives hon så
en längre sträcka eller bindes efter
en skjuts, blir lätt hjärtat
överansträngt, och kon blir liggande
oförmögen att resa sig och kan t. o. m.
dö i hjärtslag. Så kan även vara
fallet, om en häst eller ko gått ned
sig i ett dike och där arbetat ut
sig. — I samband med vissa
smittsamma sjukdomar (t. ex. rödsjuka
hos svin, livmoderinflammationer,
bölder i levern, varfeber hos nöt),
kan hjärtats inre hinna och därvid
även klaffarna bli angripna och i
så fall otäta. Man talar då i akuta
fall om endocardit och i kroniska
fall om klaff-fel. Genom dessa
minskas effekten vid hjärtats pumpning
(kan jämföras med en pump med
otät kolv). Vid ansträngningar
kommer då hjärtat att ”strejka”.
Svullnader uppstå lätt i benen och
under buken (hos häst och ko).
Svin bli blå om öronen och ibland
över hela kroppen. Vid
inflammation i yttre hinnan på hjärtat
talar man om pericardit. Vanligt hos
svin i samband med svininfluensa
och hos nötkreatur, som fått något
vasst föremål i sig. Detta vandrar
lätt fram mot hjärtat.
Hjärtsäc-ken blir fylld med stinkande var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
