Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtsjukdomar - Hjärtslag - Hjärtstock - Hjärtsäcken - Holcus - Holländeri - Holländsk vikt - Holländsk vit kalkon - Holsteinska rasen - Homogametisk - Homogenisering - Homozygot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjärtslag — Homozygot
673
En dylik ko kan leva ganska länge,
men även lindrig ansträngning kan
leda till ögonblicklig död. Ofta har
en svullnad i dröglappen iakttagits
några dagar dessförinnan.
Pericar-dit kan även orsakas av
tuberkulos. Hfld.
Hjärtslag, hjärtförlamning, se
Hjärtsjukdomar.
Hjärtstock är närmast att likna vid
en bordstake (se d. o.). Den är
dock 6 till 8 dm kortare än denna.
Under det att bordstaken stöder en
tändtrumma, som möjliggör
tänd-ning i botten, tändes milan vid an-j
vändande av hjärtstock uppe i det
tomrum, som vid milans
inres-ning uppstår ovanför hjärtstocken.
Tändningssättet kallas inre hög
tändning. O. E.
Hjärtsäcken, se Blodomlopp med
organ.
Holcus är ett släkte av medelstora,
fleråriga gräs med som regel
tvåblommiga småax i vippor. I Sverige
förekomma två arter, av vilka
den vanligaste är luddtåtel (se
d. o.). D.L.
Holländeri kallades ladugårdar, som
efter holländskt mönster drevos i
samband med smör- och
osttillverkning. I vårt land äro enstaka
hol-länderier kända ända sedan Gustaf
Wasas tid. År 1847 importerade
staten åtta besättningar av
engelska och tyska nötkreatursraser.
De gårdar där dessa ställdes upp
kallades stamholländerier. Rbg.
Holländsk vikt, se Hektolitervikt.
Holländsk vit kalkon, se
Kalkonskötsel.
Holsteinska rasen, se Hästraser.
Homogametisk, se Ärftlighetslära.
Homogenisering av mjölk eller
grädde består i ett mekaniskt
söndersplittrande av fettkulorna,
varigenom dessa genom sin finfördelning
hindras att stiga upp till ytan.
Homogenisering åstadkommes genom
att grädden eller mjölken vid
60—70° och vid högt tryck
pressas genom fina kanaler i en s. k.
homogeniseringsmaskin.
Homogenisering användes särskilt för
steriliserad grädde, som tappas på
tuber och glasflaskor. C. B—l.
Homozygot. Egenskaperna hos en
växt eller ett djur betingas av
ärftliga anlag. Anlagen tänkas
förekomma parvis. Det ena anlaget i
paret kommer från modern, det
andra från fadern. Antag, att en växt
med röd blomfärg har anlagen
ABC . . .
—_––– Bokstäverna ovan
bråk-A 13 C< • • •
strecket beteckna anlag från fadern
och de under bråkstrecket anlag
från modern. Punkterna markera,
att ett stort antal anlagspar här
medverka. Hos anförda anlagspar
är anlaget från modern och fadern
lika. Dylika anlagspar kallas
homo-zygota, och en individ med endast
homozygota anlagspar kallas en
homozygot. — Hos samma växt
med rosafärgade blommor före-
aBC...
komma anlagen „ . I detta
ABC. . .
fall äro de båda anlagen i ett av
faktorsparen olika, från modern
anlaget A och från fadern anlaget
a
a. Anlagsparet — kallas
heterozy-got och ett individ som har ett eller
flera anlagspar med olika anlag
kallas för en heterozygot. Ett
indi-aBC
vid med anlagen —brukar
Ab C
kallas dubbelheterozygot. Hos
kors-befruktade växter kan man
antaga, att en mycket stor del av
an-lagsparen äro heterozygota, man
talar då om höggradig
heterozy-goti. Hos självbefruktare däremot
äro i regel samtliga anlag
homozygota. R. T.
43 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
