- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
678

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

678

Hov

Undre ytan av hov.

sen bakåt samt bildar underlaget
för strålen. Hovbenet med
hovbros-ken samt elastiska putan beklädas
utåt av den blodkärl- och nervrika
hovläderhuden. Med ett mindre
lyckat namn brukar denna också
benämnas kötthoven. Hovläderhudens
yttre yta är utdifferentierad till
läderhudspapiller och
läderhuds-blad, vilka ha förmåga att bilda
hornet eller hornkapseln, som
således bildar ett kraftigt skydd för
underliggande delar.
Hovläderhu-den brukar indelas i sömläderhuden
(ett 5—6 mm brett band av
läderhuden, vilket löper parallellt med
kronan), kronläderhuden (ett
ungefär 2 cm brett band under
föregående), väg gläder huden (bekläder
hovbenets väggyta), sulläderhuden
(bekläder hovbenets sulyta) samt
boll- och strålläderhuden (bekläder
elastiska putan och dess bakre
delar, senballarna). Sömläderhuden
bildar det yttersta skiktet av
hornväggen, det s. k. glasyrlagret.
Kronläderhuden bildar det s.
k-skyddslagret, som vanligen brukar
bestå av ett yttre mörkt och ett
inre ljust skikt. Väggläderhuden
bildar bladlagret i hornväggen.
Sulläderhuden bildar hornsulan och
ball- och strålläderhuden,
hornbal-lar respektive hornstråle. Hornet
växer i medeltal 14—15 mm i
månaden hos föl och 8 mm i månaden
hos fullvuxna hästar. Howäggen

brukar uppdelas i 5 lika stora
delar, nämligen en oparig tåvägg, två
pariga sidoväggar och två pariga
traktväggar. Kronranden är ett 2
cm brett bälte på övergången
mellan hud och hornkapsel från
trakthörn (se nedan) till trakthörn.
Bär-randen är den nedvuxna väggens
avslutning mot marken jämte
lamellranden (se nedan) och ett
minst 1 cm brett parti av sulan
innanför. Bärplanet är varje del av
hovens undre yta som ligger i plan
med bärranden och som kan
deltaga i uppbärandet av
belastningen. Bärrandskant = kanten mellan
vägg och bärrand. Lamellrand =
förbindelsen mellan hornsula och
hornvägg på en hovs undersida.
Strax utanför lamellranden kan på
en nyverkad hov ses en smal, ljus
strimma, vilken löper parallellt
med bärrandskanten. Den går
under namn av vita linjen och har
sin praktiska betydelse, emedan
sömmen böra placeras i denna
linje. Vita linjen är egentligen intet
annat än skyddslagrets inre,
ljusare parti i tvärsnitt. I
traktområdet har hovväggen en
förstärkning eller ett stöd inåt sulan i form
av hörnstöden. Dessa bildningar
äro en del av homväggen, som
vikts inåt — framåt. Bakre vinkeln
mellan vägg och hömstöd
benämnes trakthörn. Största delen av
hovens undersida upptages av
hornsulan och strålen med
strålfå-ror. Hornsulan brukar delas i
sulkropp och sulgrenar. Strålen är
kilformig med spetsen framåt.
Hornet är här mjukt och elastiskt
(gummiartat). Strålen har i mitten
en längsgående fördjupning,
strålens mittelfåra eller mittelstrålfåra.
Strålen begränsas åt sidorna av
sidostrålfårorna. — Hovens
stöt-brytande element äro hovbrosken,
elastiska putan och läderhuden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free