Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsovårdsstadgan - Hälta - Hämatit - Hämoglobin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsovårdsstadgan — Hämoglobin
721
Hälsovårdsstadgan av den 19 juni
1919 innehåller föreskrifter om
hälsovården och
hälsovårdsnämndernas verksamhet. På landet
skola dessa särskilt verka för
anskaffning av rikligt och gott
vatten samt avlopp, goda bostäder och
badmöjligheter. Nya bestämmelser
av den 26 juni 1936 anger skärpta
. fordringar beträffande
bostädernas mått, uppvärmning,
ventilation osv. Hälsofara får ej
uppstå genom trångboddhet eller av
att innehavaren vansköter
bostaden. Hälsovårdsnämnden kan
utdöma dåliga lägenheter och
föreskriva åtgärder mot råttor och
ohyra. Utrymmen där födoämnen
eller drycker yrkesmässigt
beredas, förvaras eller försäljas skola
vara lämpliga för sitt ändamål och
få ej stå i förbindelse med bostad.
Nämnden skall öva tillsyn över
brunnar och hushållsvatten. Utan
dess tillåtelse får icke mjölk
försäljas under uppgift att den är
särskilt sund eller står under kontroll.
Vissa fordringar ställas också på
folk som har hand om födoämnen
och drycker. Fabriker och dylika
anläggningar få ej medföra
hälsofara för dem som bo intill. Rbg.
Hälta, oregelbundenhet i ett djurs
gång, för vilken en vanligen
smärtande process ligger till grund.
Man talar om rörelsehälta och
be-lastningshälta. Den förstnämnda
formen karakteriseras av framåt
förkortat steg och fördröjt
framförande till följd av smärta just i
rörelsen. Vid belastningshälta
söker djuret fortast möjligt kasta
över tyngden på det friska eller
minst sjuka benet. En annan
indelning är nötningshältor och
olycks-fallshältor. Namnen torde ange
vad som i varje fall menas. Rena
rörelsehältor förekomma i
minoritet. Ofta förekommer en
kom
bination mellan rörelsehälta och
belastningshälta. Nötningshältorna
dominera i antal över
olycksfalls-hältorna, men relativt ofta
förekommer även här en kombination
mellan de båda formerna. På fram
är det oftast lätt att se, på vilket
ben en häst är halt. Vid all
hält-undersökning skall hästen vara
betslad och visas upp på jämn och
fast mark, en väg eller
motsvarande. Djuret bör få röra huvudet
fritt. Först föres hästen i skritt
rakt fram 40—50 m från den som
besiktigar djuret. Här sker
vändning åt höger, varefter hästen
föres på en rak linje tillbaka mot
den, som besiktigar. Först på
dennes order om trav, travar man med
hästen. Traven skall ske rakt fram
på samma bana som i skritt.
Farten skall vara måttlig och i varje
fall ej för hög. Hästen nickar ned
med huvud-hals, när han stöder på
friska benet och kastar upp
samma delar, när det sjuka benet är i
marken. Är hästen halt på båda
fram, kanske hältan ej framträder
så tydligt. Steget blir då
förkortat och ”stickande”. På bak kan
det vara värre att se vilket ben
hästen haltar på, enär korset på
den sjuka sidan ibland sjunker ned
och andra gånger ryckes upp vid
belastningen. Som hjälpmedel vid
hältdiagnostiken använder man sig
av böjprov (se d. o.), bedövningar
osv. Hältgraden brukar betecknas
med siffrorna 1—5, varvid hälta 5
är lika med blockhalt. DKl.
Hämatit, se Mineral.
Hämoglobin, det röda blodfärgämnet,
utgör huvudbeståndsdelen av de
röda blodkropparna hos
ryggradsdjuren. I människans röda
blodkroppar utgöres torrsubstansen till
94 % av hämoglobin. Även
ryggradsdjurens muskler innehålla
hämoglobin. — Hämoglobin
be
46 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
