- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
756

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hävd - Hävstång - Häxkvast - Hö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

756

Hävstång — Hö

o.) kan inträffa. Begreppet hävd i
mera vidsträckt bemärkelse berör
också byggnadernas underhåll och
beskaffenhet. — 2. Om någon i god
tro köpt en fastighet, fått lagfart
(se d. o.) på densamma och
innehaft den i 20 år säges hans
rättighet till fastigheten vara säkrad
genom hävd. Hävd i denna
bemärkelse (20-årig hävd) är sålunda ett
rättsbegrepp som åt en köpare i
god tro säkerställer äganderätten
till en fastighet även om säljaren
ej varit rätt ägare till densamma.
Bestämmelse härom är intagen i en
kunglig förordning av den 24 april
1881. — 3. Urminnes hävd
föreligger, då en holme, ett kvarnställe,
ett servitut eller dylikt så länge
ansetts höra till en viss fastighet,
att ingen minnes eller hört talas
om något annat förhållande. Sådan
hävd ersätter bevis om laga
åtkomst. Rbg.

Hävstång, se Statik.

Häxkvast, genom vissa sjukdomar
framkallade mycket täta
förgreningar på en del trädslag. Vanligt
bl. a. på björk, men kan förekomma

även på tall och gran, där
häxkvas-tarna stundom bli klotrunda och av
ansenlig storlek, så täta att de
verka alldeles massiva. A. P.

Hö beredes genom torkning av
grönfoder. Dess näringsvärde är i hög
grad beroende av vilka växter som
ingå i höet samt av växternas
utvecklingsstadium. I stort gäller
regeln att man får ett desto
närings-rikare hö ju tidigare skörden sker.
Allt för tidig höskörd undvikes
av två skäl. För det första är det
mycket svårt att
tillfredsställande torka mycket kortvuxet, vekt
grönfoder. För det andra
eftersträvar man att få ut så många
foderenheter som möjligt per ha.
Av gammalt har höslåttern skett
när klövern och gräset stått i full
blom. Härvid har man erhållit
största möjliga mängd hö från
varje fält. Numera veta vi med
säkerhet att det är ekonomiskt
felaktigt att vänta så länge med
slåttern. Se bilden här nedan.
Vid ett försök företogs höskörden
dels vid begynnande blomning, dels
en månad senare. Samma areal

Vid ett försök företogs höskörden dels vid begynnande blomning, dels en månad senare.
Samma areal som vid den tidigare skörden gav 100 fe och 180 kg hö gav vid skörd
en månad senare endast 69 fe men icke mindre än 213 kg hö. I stället för att som
vid den tidigare skörden få en stor mängd foderenheter med hög koncentration (1,8 kg
per fe) fick man vid den senare skörden en liten mängd mycket skrymmande foderenheter
(3,1 kg hö per fe). Sen skörd leder alltså till att per hektar skördas mindre mängd
djurnäring samtidigt som skördearbetet blir besvärligare till följd av att en så stor
viktmängd här skall hanteras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free