Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hö
757
som vid den tidigare skörden gav
100 fe och 180 kg hö gav vid skörd
en månad senare endast 69 fe men
icke mindre än 213 kg hö. I stället
för att som vid den tidigare
skörden få en stor mängd foderenheter
med hög koncentration (1,8 kg per
fe) fick man vid den senare
skörden en liten mängd mycket
skrymmande foderenheter (3,1 kg hö per
fe). Sen skörd leder alltså till att
per hektar skördas en mindre
mängd djurnäring samtidigt som
skördearbetet blir besvärligare till
följd av att en så stor viktmängd
här skall hanteras. Dessutom blir
efter en tidigare första slåtter
också återväxten större. — Gräs
och klöver fortsätta att växa
ganska långt fram på sommaren.
Denna tillväxt i massa sker dock
samtidigt med en försämring av
fodervärdet. Vid blomningen börja
en hel del näringsämnen att
flyttas över från blad och stjälk till
frukten. Blad och stjälk bli
därigenom mindre näringsrika
samtidigt som halten av växttråd ökar
och halten av vitaminer och
upptagbara mineralämnen sjunker.
Timotejen som är det vanligaste
gräset i våra slåttervallar uppnår
i allmänhet lämpligt
skördesta-dium något före klövern. I
gräsrika vallar bör därför timotejen
och i klöverrika klövern få
bestämma slåttertiden.
Som allmän regel kan sägas att
timotejen bör skördas då
axskjutningen börjar. Klövern bör
skördas då de första
blommorna titta fram.
Det är en känd sak, att väderleken
—■ främst nederbördens riklighet —
utövar ett stort inflytande på höets
sammansättning. Under senare år
har konstaterats, att den kemiska
sammansättningen under
neder-bördsrika försomrar ändras
snabbare, än vad som svarar mot
beståndets botaniska
utvecklingsstadium. Både knoppning och
blomning förenas vid stark nederbörd.
Detta medför, att torrsubstansen
under våta år företer högre
växt-trådhalt än normalt, om skörden
företas vid ett bestämt botaniskt
utvecklingsstadium. Under torra år
har motsatta förhållandet
konstaterats och detta betyder, att
smält-barheten hos fodret vanligen är
bättre under torrår än under våtår.
Det är av stor vikt att känna till
detta, enär man för att erhålla ett
bättre foder även under våtåren,
då naturligtvis bör förlägga
skörden till ett tidigare
utvecklingsstadium. En ganska intressant
jämförelse över fodrets
sammansättning vid torrår jämfört med
våtår har erhållits genom den
sammanställning av höanalyser, som
utförts av Lantbrukshög skolans
institution för utfodring slära
under de senare åren. Där bearbetas
nämligen systematiskt de från
olika delar av landet inkomna
höanalyserna år efter år. Det bör
anmärkas, att under år 1943 uppgick
nederbörden under maj och juni
till endast 66 mm medan den 1944
var 115 mm, 1945 112 mm, 1946
114 mm samt 1947 återigen endast
70 mm. Det råder ingen tvekan om
att nederbörden under nämnda tid
haft mycket stort inflytande på
höets sammansättning. Detta visas
av tabellen överst på sidan 758,
vilken utvisar nederbördens
inverkan på höets kemiska
sammansättning. Man ser av tabellen, att
växt-trådhalten var avgjort lägre under
det torra året 1943, nämligen endast
25,8 %, medan under växtåret 1944
med 115 mm:s nederbörd, höets
växttrådhalt stigit till 28 %. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
