Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
Hö
Ar mm regn under maj—juni protein % smb. protein % Växttråd % Aska % Ca o/ /o p % antal fe (sk) pr kg hö
1943 66 9,2 6,0 25,8 5,8 7,7 1,6 0,54
1944 115 9,5 5,8 28,0 6,0 6,8 1,9 0,48
1945 112 9,7 6,0 27,8 5,9 8,1 1,8 0,49
1946 114 10,0 6,3 27,4 6,0 7,5 1,8 0,50
1947 70 8,9 5,6 27,2 5,4 6,6 1,7 0,50
relativt höga värdet för växttråd
år 1947 är ej helt jämförbart med
de övriga talen, emedan däri ingå
även resultaten från Norrland, där
någon försommartorka ej förekom
detta år. Beträffande proteinet
synes detta ha en tendens att stiga
samtidigt med växttrådhalten. De
viktigaste mineralämnena kalcium
och fosfor påverkas ävenledes av
vädret.
Torrår blir halten av fosfor i
höet låg under det att
kalcium-halten blir hög. Våtår inträffa
rakt motsatta förhållanden.
I all synnerhet föreligger för
fosfor en tydlig inverkan av
försommarnederbörden, så att halten
där stiger i höet med ökad
regnmängd. Under det torra året 1943
uppgick riksmedeltalet sålunda till
1,6 % fosfor i höet, medan under
våtåret 1944 halten stigit till 1,9
%. Inflytandet av nederbörden på
fosforhalten i fodret är så pass
lagbunden, att den med ganska stor
säkerhet kan beräknas, om man
utgår från nederbördsmängden
under maj och juni. Beträffande
kalciumhalten i fodret förhåller den
sig i regel omvänt mot
fosforhalten, dvs. höet innehåller högre
mängd kalcium under torrår än
under våtår. Därför erhåller
Ca/P-kvoten onormalt höga värden
under torrår. Angående fodrets
näringsvärde eller foderenhetsvärde
gäller givetvis, att ett större antal
foderenheter per samma
viktsmängd hö erhålles under torrår än
under våtår. Detta visas även av
ovanstående tabell, där under år
1943 antalet foderenheter
uppgi-vits till 54 per 100 kg medan
under år 1944 motsvarande siffra var
48. Beträffande de olika
växtslagen i höet, bör man komma ihåg,
att särskilt klövern och dess
växtsätt, sammansättning och
näringsvärde starkt påverkas av
nederbördens storlek. Under våtår blir
klövern nämligen mycket storvuxen
med grova stjälkar och sent
inträdande blomning. Om därför
slåt-tern företages efter det botaniska
utvecklingsstadiet, lämna
klövervallarna under regnrika år ett
grovt, förvuxet foder med ganska
låg smältbarhet och ett lågt
näringsvärde. Som bekant kan man
ju under våtår alltid räkna med en
kvantitativt högre skörd än under
torrår, men det är ju också
önskvärt att kvaliteten blir den bästa
möjliga. Detta kan man alltså
påverka i önskvärd riktning genom
att under våtår företaga skörden
tillräckligt tidigt. För övriga
foderslag, såsom t. ex. rotfrukter, torde
i stort sett ett liknande
förhållande som för vallfoder förekomma
dvs. högre kvalitet och bättre
fodervärde under torrår än under
våtår. Man kan ju även fråga sig
i vad mån nederbörden inverkar på
fodrets vitamininnehåll.
Beträffande fodrets karotininnehåll ligger
saken så till, att detta ökas vid sti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
