Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hö - Höbakterier - Höbärgning - Höelevator - Höfläkt - Högalids lantmannaskola - Högblad - Höggräs - Högmosse - Högpastörisering - Högsby lantmannaskola och lanthushållsskola - Högstarrtorv - Höhiss - Höjdmätning - Höje lantmannaskola - Hök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
Höbakterier — Hök
ärter ingå bör skörden göras i
början av deras blomning. Senare
skörd ger ett grovt och
skrymmande foder. — Konsttorkat hö skiljer
sig från vanligt hö främst genom
sin rikedom på lättillgängliga
näringsämnen, vitaminer och
mineralämnen. Även här spelar det
använda växtslaget synnerligen stor
roll. Klöver och andra baljväxter
ge ett hö som är rikare på äggvita
och mineralämnen än hö av gräs.
Genom sitt stora näringsinnehåll
och särskilt höga äggvitehalt
kommer gott konsttorkat hö att likna
kraftfoder. I färdigberett skick
brukar det ha formen av fin
hackelse eller mjöl. Hömjölet brukar
användas som vitaminkälla för
fjäderfä. Det bidrager därvid till att
ge stark färg åt hönsäggens gula.
Konsttorkat hö är ett förträffligt
foder för mjölkkor. Ibland utbjudes
tyvärr till salu hömjöl av så låg
kvalitet, att det ej är bättre än
vanligt hö. En god vara bör ha
en vackert grön färg, påminnande
om färskt gräs. — I den mån
tekniken utvecklas är att hoppas på
förbilligande av metoderna för
konsttorkningen. Denna kräver
ännu ganska stora
kapitalinvesteringar. För torkanläggningar
lämnas betydande statslån, se Statens
låne- och bidragsverksamhet. —
Höslagens fodervärde och
sammansättning framgår av
fodermedels-tabellen i slutet av band IV.
S. N—t. o. Rbg.
Höbakterier, en grupp av
stavfor-miga, aeroba, sporbildande
bakterier, som förekomma överallt i
naturen, särskilt på gräs och plantor.
Vid höets torkning fortleva
sporerna som äro ytterst
motståndskraftiga mot intorkning,
upphettning osv. Genom fodret
inkomma de i mjölken, som därför är
svår att fullständigt sterilisera.
Höbakterier äro kraftiga
äggvite-spjälkare (se Mjölkbakterier och
Sterilisering av mjölk). C.B-l.
Höbärgning. För att höbärgningen
skall ge bästa resultat måste den
ske vid trätt tid och med lämpliga
metoder. Läs vidare i artiklarna
om Hö och Bärgningsmetoder.
Höelevator, se Elevator.
Höfläkt, se Transportfläktar.
Högalids lantmannaskola, se Södra
Kalmar läns lantmannaskola.
Högblad, se Blad.
Höggräs kallas högvuxna, till slåtter
lämpade gräs. Motsatsen är
låggräs, utmärkta av rikedom på
sterila, bladrika skott och bäst
lämpade för betesvallar.
Högmosse, se Mosse.
Högpastörisering, se Pastörisering.
Högsby lantmannaskola och
lanthus-hållsskola i Kalmar län äro
belägna omkring 1^ km. söder om
Högsby station på järnvägslinjen
Kalmar—Berga. Adress, Högsby.
Kurser. Lantmannaskolan
ordnar årligen under tiden 1 nov.—
mitten av april vanlig vinterkurs
(se Lantmannaskola). Vid
lant-hushållsskolan ordnas halvårskurs
under tiden maj—oktober (se
Lanthushållsskola).
Ilögstarrtorv, se Torv.
Höhiss, se Hissar.
Höjdmätning. Den höjdmätning som
förekommer vid upprättande av
di-kesplaner och dylikt sker genom
avvägning (se d. o.).
Höje lantmannaskola (Östergötlands
lantmannaskola) är belägen vid
Omberg i västra Östergötland,
adress Alvastra. Vid skolan ordnas
endast vinter kurs (se
Lantmannaskola). Skoljordbryk saknas.
Enligt beslut av Östergötlands läns
landsting skall skolan flyttas till
Vreta kloster så snart erforderliga
byggnader hunnit uppföras där.
Hök, se Jakt, villebrådsarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
