- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
765

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hönsens utfodring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hönsens utfodring

765

Som blötfoder användas sådana
fodermedel, som ej kunna
ut-fodras i automat, såsom kokt
potatis, ostmassa o. dyl. Det bör
ut-röras i skummjölk med torrfoder
och under den kalla årstiden gärna
uppvärmas. Blötfodret bör utgöra
högst 1/3 av hela fodergivan.
Utfodringen med detsamma kan ske
två gånger om dagen. Det ges ej
i större mängder än att djuren
helt förtära det varje gång. —
Grönfoder bör regelbundet
ingå i hönsens foderstat under
sommaren och hösten och alltid
skuret till kort hackelse.
Grönfodret är det billigaste av alla
fodermedel samtidigt som det
befordrar djurens sundhet och livskraft.
Ärter och vickerhavre, klöver,
lu-zern i spätt tillstånd, sallat,
spenat och dylikt, kunna användas till
hönsfoder. Rov- och kålrotsblast
anses ej särskilt lämpliga. Däremot
är grönkål och all annan kål att
förorda på höst och vinter samt
alla slag av rotfrukter. De
upphängas så att djuren få hacka och
äta efter behag. Röda morötter
bidraga till att öka äggulornas
färg och även deras A-vitaminhalt.
Rå, finhackad potatis kan även
användas till hönsfoder, men den
ersätter icke grönfoder.

Animaliska fodermedel av olika
slag äro av särskilt värde i
hönsskötseln.

Kokt, finhackat slakteriavfall,
fiskavfall, malda råa ben o. dyl. äro
värdefulla för såväl höns som
växande kycklingar, men böra ej ges i
större givor än 15—20 gr pr djur
och dag. Skummjölk, helst syrad
(ej blåsur) samt kärnmjölk, äro
likaleles högvärdiga fodermedel
och kunna, vid tillgång, ges till
höns och kycklingar i mängder

upp till 15 liter pr 100 höns och
dag. — Mineralämnen, speciellt
kalcium, fosfor och koksalt, äro
nödvändiga och böra ingå i
djurens foderblandningar.
Äggläggande höns och även kycklingar böra
ha fri tillgång till snäckskal eller
krossad kalksten, grovt grus och
finkrossad träkol. Inblandningen
av mineralämnen måste anpassas
efter foderblandningens
sammansättning och djurens behov.
Djuren måste ständigt ha tillgång
till dricksvatten. Smutsigt och
orent vatten är skadligt för
djurens hälsa och äggens kvalitet. Se
även Mineralämnesbehov. —
Vitaminer behöva ej tillföras fodret
så länge djuren ha riklig tillgång
till grönfoder och kunna vistas
ute i det fria, men under den
övriga tiden bör vitaminrik
fisk-levertran givas i mängder om
50—75 gr per 100 höns och dag
eller motsvarande A- och
D-vitamintillförsel genom andra preparat.
— Kycklingarna böra givas en
mjölfoderblandning, som består av
eller innehåller samma näring som:
50 delar vete-, majs- eller
kornmjöl, 10 delar fint vetekli, 10 delar
oljekaksmjöl, 12 delar
havrekärn-mjöl, 10 delar fisk- eller köttmjöl
samt 8 delar torrmjölk. Till detta
blandas erforderliga mängder
mineralfoder, vanligen 2 % benmjöl
eller dikalciumfosfat och 2 %
kalk-stensmjöl samt % % fiskleverolja
och 1 % finkrossa de träkol. Efter
2—3 månader borttages
havrekärn-mjöl och torrmjölk och ersättes
med havremjöl eller fint vetekli.
Fodermängden ökas givetvis allt
efter djurens behov och tillväxt.
Avelskycklingarna böra ha riklig
tillgång till saftiga, späda beten
och finskuret, saftigt grönfoder.
Vid gödning av slaktkycklingar kan
kokt potatis inblandas till ca 15 %

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0797.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free