- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
797

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intensitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Intensitet

797

nomi.) Hur lagen verkar framgår
av tabellen här nedan och
stapeldiagrammet på sid. 796, som visa
hur skördeutbyte, ekonomisk
behållning osv. kan ställa sig vid
olika intensitetsgrader. En
sädesodling antages ge 20 dt i skörd vid
den lägsta intensitetsgraden där
ingen gödsel tillföres. Vid upprepad
tillförsel av lika stora mängder
gödselmedel stiger skörden.
Stegringen minskar dock pr viss mängd
gödsel för varje ny intensitetsgrad.
Samtidigt stiga också
produktionskostnaderna. Utgifterna för
gödselmedel gå nämligen till 50 kr per
sats och dessutom ökas
kostnaderna för inbärgning och trösk m. m.
med 1 kr per dt skördeökning. På
ogödslad mark räknas hela
kostnaden till 400 kr. — Tabellen visar
att säden skulle ha den lägsta
produktionskostnaden, 14,7 kr. per dt,
vid intensitetsgrad III.

Det är dock icke alls säkert att
den lämpligaste
intensitetsgraden ligger där
produktionskostnaden är lägst.

Om säden t. ex. är värd 20 kr. per
dt nås den högsta vinsten, 192 kr.,
enligt tabellen i intensitetsgrad IV.
Om säden vore värd endast 10 kr.
per dt, skulle den minsta förlusten,
160 kr., inträffa vid II. Icke i


gondera fallet visar sig den lägsta
produktionskostnaden vara
lämpligast. Avgörande är i stället
gränskostnaden. Denna anger vad den
frambragta skördeökningen kostar
i varje enskilt fall. Vid övergång
från I till II t. ex. stiga
produktionskostnaderna för hela odlingen
med 60 kr. Denna uppoffring för
med sig en skördeökning på 10 dt.
Gränskostnaden blir alltså 6 kr.
per dt. — Vid intensitetsgrad IV
är samma kostnad 17.7 kr. Det
måste då löna sig att driva
intensiteten dit så länge säden kan
säljas för minst 17.7 kr. per dt. —
Intensitetsgraden bör med andra
ord stegras intill den punkt där
gränskostnaden per dt
överensstämmer med produktpriset per dt.
Varken kortare eller längre. — I
praktiken är det svårt att avgöra
vilken intensitetsgrad som är den
riktiga. En regel gäller dock alltid.
Den säger att intensitetsgraden bör
stegras då produkterna stiga eller
produktionsmedlen falla i pris. I
motsatt fall bör intensiteten
minskas. — En intensifiering kan ske
med avseende på vilket driftsmedel
som helst. Man talar t. ex. om
arbetsintensiv drift, när
arbetsinsatsen är stor, om kapital-,
gödsel-och kraftfoderintensiv drift, när
insatsen av dessa faktorer är stor.

Rbg.

Intensitetsgrad I II III IV V
Tillförda gödselsatser 0 1 2 3 4
Kärnskörd pr ha, dt 20 30 35 38 39
Dt ökning mot föregående 10 5 3 1
Produktionskostnad för hela
odlingen, kr 400 460 515 568 619
Produktionskostn. per dt kärna, kr. 20 15.3 14.7 14.9 15.9
Skördevärde å 20 kr. pr dt 400 600 700 760 780
Vinst 0 140 185 192 161
Skördevärde å 10 kr. dt 200 300 350 380 390
Förlust 200 160 165 188 229
Gränskostnad per dt, kr — 6 11 17.7 51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0829.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free